Aftonbladet – 20 juli 1854, sida 3

bättre om ni kan tala galliciska; men jag kan ej lofva något mera. Jag hörde hvad alquiladorn sade till eder; men han är den största embustero (bedragare) i hela landet, och bedrog er då, likasom han gjorde då han lofvade åtfölja er. Jag tjenar honom för mina synder, men det var en olycklig timma, då jag lemnade det djupa hafvet och bef vägvisare., Han underrättade mig derefter, att han var född i Padron och var en sjöman till profession samt hade tillbragt större delen af sitt lif på den spanska flottan, i hvilkens tjenst han besökt Cuba och många delar af spanska Amerika, tilläggande: jå min husbonde sade er att jag skulle blifva ett angenämt sällskap för er under vägen, var detta det enda sanna ord, som har kommit från hans mun på en månad och långt innan ni uppnår Finisterra skall ni hafva gladt er att tjenaren och icke husbonden åtföljde er; han är dum och tråkig, men jag är hvad ni ser.n Nu gjorde han två eller tre de mest lediga kulterbyttor, skrattade högt och klappade med händerna. Ni skulle knappast kunna tro,, fortsatte han, ,att jag dref den der lilla mulåsnan i går tungt lastad hela vägen från Corunja. Vi ankommo till Fadron klockan två denna morgon, men vi äro icke desto mindre både villiga och i stånd att företaga en ny resa. No tenga usted cuidao, som min herre sade, ingen klagar någonsin öfver denna mulåsna eller öfver mig. Under detta slags samtal fortsatte vi vår resa ett ansenligt stycke väg genom ett mycket pittoreskt land, tills vi uppnådde en vacker by vid foten af ett berg, Denna by,, sade min följeslagare, kallas Los Angelos, emedan dess kyrka blef byggd för länge sedan af englarne; de lade en bjelke af guld under den, hvilken de förde från himmelen och son en gång var en bjelke i Guds eget hus. Den går hela vägen under marken härifrån till domkyrkan i Compostella. Vi passerade genom byn, com han underrättade mig äfven var en badort och var