Aftonbladet – 19 juli 1854, sida 2

Doktor Sandberg. Jemte erkännande af den upplysning den fria pressen sprider åt mänga håll, beklagade tal. de grofva missbruk som ur denna frihet ledt sitt ursprung. Den önskan är allmän, att stäfja pressens ofog, hvilket kan lyckas, utan att utstryka den ur våra grundlagar, hvilket är detsamma som att afskära dess tunga. Då förslaget i alla fall skall hvila, blir det en skottafla, mot hvilken mänga giftiga pilar komma att afskjutas. Uti detta yttrande instämde doktorerna Nordlander och Gumelius samt prostarne Carlander och Galne. Biskop Hallström ansäg att regeringen bort nöja sig med, att borttaga de speciella bestämmelserna, men låta det konstitutiva i tryckfrihetslagen qvarstå som grundlag. MNägon synnerlig väda befarade tal. dock ej af förslaget, då 86 Regeringsformen tillförsäkrar hvarje man tryckfrihet, och förtroendet till trenne ständs beslut bör innebära garanti om vårdandet af folkets dyrbaraste rättighet. Höäruti instämde prostarne Tranwus, Runsten samt hofpredikanten Euren. Komminister Beckman önskade att detta förslag kommit från annat håll än från regeringen, hvilken i denna fräga vid nästa riksdag komme att lida ett nederlag. Doktor Broman förklarade sig älska tryckfrihet, men ej trycksjelfsvåld, och befarade inga vädor för tryckfriheten genow det kongl. förslaget. Biskop Bergman, hofpredlkanten Lagergren m. fl. instämde häruti. Doktor Thomander beklagade att ett förslag framkommit som ej har nägon utsigt af framgång. För tryckfrihetens sjelfsvåld hade tal. sjelf varit föremål; men ju mer man söker skärpa en lag, desto större blifva bemödandena att eludera densamma. Prosten Quiding förklarade all diskussion, som ej leder till resultat, öfverflödig. En lycka är det dock att man har betänketid vid en i sanning ej lättlöst fräga. Professor Lindgren tvekade ej att tillstyrka den k. propositionen. Prosten Berlin och doktor A. Nordström likaså. Hofpredikanten Tegner tillkännagaf att om han inom utskottet varit tillstädes, han skulle röstat för förslaget. Biskop Fahlerantz, domprosten Ahlstrand och prof. Bring, hvilka hade sutit i utskottet, förklarade sig hafva voterat för detsamma. Förslaget förklarades hvilande till nästa riksdag. Borgareståndet. Dagens plenum kl. 10 f. m. Föredragningen börjades med ekonomiutskottets utlåtande n:o 106, med tillstyrkande af en svensk lifförsäkringsanstalt, vilket bifölls utan diskussion. Samma utskotts utlåtande n:o 167, med afstyrkande af det väckta förslaget om indragning af tullkammaren i Fahblun blef likaledes godkändt. Bondeständets inbjudning att förena sig om dess beslut att antaga hr Hjärnes reservation, i anledhing af särskilda utskottets utlåtande n:o 10, i fräga om bränvinsbränning för pressjästberedning, blef, sedan hrr Kock och Asker talat för densamma samt upplyst, att ridderskapet och adeln samt presteständet densamma antagit, efter något motständ af hrr Rydin och Henschen, likväl utan votering antagen. Vidare förekom konstitutionsutskottets ntlätande N:o 21, hvarigenom utskottet antagit Kongl. Maj:ts proposition rörande tryckfriheten. Utan att ingå i någon egentlig diskussion i frägan, ville en stor del af ständets ledamöter hafva sina äsigter till protokollet uttalade. I ogillande syftning yttrade sig hrr Björck, Henschen, Boman, Mechel, Berger, Falhem, Gustafsson, Wern, Wedberg, Nordvall, Berg, Grape, Brinck, Asker, Gräå, Wetterberg, Rydin, Kistner, Hesselgrer, Tjernberg, Hagman, Cassel, Lund, Pettersson, Hörnstein, Wallenberg och Sundblad, hvilka alla, ehuru en ochannan af dem erkände en förändring nödig, likväl icke kunde anse tryckfrihetsförordningens borttagande ur grundlagarne vara med svenskastatsskicket förenligt; hvaremot hrr Kock, Gezelius och Stenqvist icke ansägo sig böra uttala ett så positivt ogillande af förslaget, hvilket kunde hafva goda grunder för sig, och att meningarne kunde till dess fördel betydligt förändra sig till nästa riksdag, då dess öde skulle afgöras. Statsutskottets utlåtande As 173, afstyrkande väckt motion att beväringsmanskapets vid indelta kavalleriregementerna persedlar skulle öfvertagas af statsverket, bifölls. Emot samma utskotts afstyrkande utlätande JM 174, i fråga om förordnande af inspektörer öfver folkskolorne samt tillsättande af underlärare till biträden vid dessa skolor, uppträdde hr Ilenschen och yrkade återremiss; men sedan hr Kock talat för bifall, blef utläåtandet godkändt. Allmänna Lag-, Besv.ochEkon.-utskottets memorial JM 6, hvaruti utskottet afstyrkt väckt fräga om förändrad flyttningstid för tjenstebjon, blef efter yrkande af herrar JIHenschen, Machel, Berger och Wetterberg, hvilka dels ansågo flyttningstiderna vara lämpligare omkring midsommar och jultiden, dels ville hafva förändring i fråga om den tid, tjenstehjon före inställelse i tjenst egde att disponera, slutligen, efter votering med 20 röster emot 19 återremitteradt. Bifall hade blifvit yrkadt af hrr Gezelius och Hesselgren. Samma utskotts memorial n:o 7, som tillstyrkte husagans bibehållande, väckte motständ af hrr Henschen och Björck, som yrkade äterremiss. Hr Stenqvist ansåg, ehuru han medgaf att något rättsvidrigt kunde ligga uti husagan, tjenstehjonen likväl ännu ieke stå på den moraliska ståndpunkt, att husagan kunde borttagas, hvilken dessutom stode i sammanhang med flera andra svenska sambhällsförhällanden. Memorialet bifölls efter votering, med 24 röster emot 16. — Samma utskotts utl. n:is 8, 9, 10, 11 och 12 angående ekonomiska frågor, i hvilka utskottet icke ansett de väekta motioner böra till nägon åtgärd föranleda, gillades utan diskussion. Statsutskottets utlätande n:o 168, afstyrkande statsbidrag till bildande af en pensionsinrättning för läkare, deras enkor och barn, äfvensom utl. n:o 169, deri utskottet afstyrkt väckt motion om pension åt aflidne intendenten Sandströms enka och barn, gillades äfven. Utlätandet N:o 170, deri utskottet tillstyrkt 400 rdrs pension till landshöfding Nermans enka, bifölls. Vid utlåtandet N:3 172, angående väckt förslag om förändrade grunder för pensionering af justitieråd, nemligen vid 60 ärs ålder, hvilket dock blifvit af utskottet afstyrkt, uppstodnågon diskussion. Hrr Ekholm och Cassel ansågo, att på dessa platser endast borde finnas män med oförsvagade krafter, helst då desse embetsmän icke kunde, i likhet med andra, begagna vikarie. De ansägo derföre utlåtandet böra äterremitteras. Hrr Hesselgren och Gråå yrkade bifall till utlåtandet; hvilken mening ståndet äfven biträdde. — Bondeståndet. Plenum i dag f. m. Statsutskottets utlätande N:o 168, som afstyrker bifall till prosten Almqvists motion om bidrag af allmänna medel till pensionsinrättningen för svenska läkare, deras enkor och barn, bifölls utan diskussion. SVEN BSI OPERERATS EDER ENS RSS AR upa I ar SNI fr TJ I 4