Aftonbladet – 14 juli 1854, sida 2

rådet Holm, har, för upptäckta underslef, erhållit afsked i onåd. RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln, Plenum d. 12 Juli, kl. 6 e. m. (Forts. från gäårdagsbl.) Hr Cederschöld skulle gerna instämt i hr v. Hartmansdorffs åsigt att antalet af konsultativa statsråd skulle ökas från tre till sex, så vida dermed kunnat vinnas den stora fördel som med förslaget åsyftas, nemligen att befria konungen från de ärendens handläggning åt hvilka han omöjligen hinner egna nägon uppmärksamhet. Tal. framställde derefter åtskilliga anmärkningar emot det af utskottet framställda förslag. Det hade bort i grundlagen bestämmas, att eti visst antal af regeringsrättens ledamöter förut utöfvat domarebefattning. Minst tre af rättens ledamöter hade bort vara lagfarne män, så att åtminstone en sådan alltid kunnat vara tillstädes i regeringsrätten. Äfven ansäg tal. att departementschef borde få deltaga i regeringsrättens beslut, och kunde ej finna att någon olägenhet deraf skulle uppstä. Likaså hade det bort stadgas, att expeditionschef skulle vara föredragande i regeringsrätten. Vidare ansåg tal. att opinionsnämnden skulle ha sin tillämpning äfven på denna rätt. Slutligen hade konungen bort i denna rätt, liksom i högsta domstolen, ega två röster, då folket vänjt sig att anse de högsta besluten utgå från konungen. Tal. önskade att alla af honom här framställda anmärkningar af utskottet vid förnyad handläggning måtte tagas i betraktande. Frih. Palmstjerna var på det hela nöjd med det förslag utskottet framställt till minskande af antalet af mäl som i statsrådet förekomma, hvilka mål stigit och dagligen stiga tillen oerhörd mängd. Likväl hade frih. i likhet med hr Cederschöld gerna sett att konungen fått ega två röster iregeringsrätten, på det de som föreställa sig att konungen afgör alla mål ej må tro detta förhållande förändradt. Att departementscheferna ega rätt att deltaga i öfverläggningarne ansåg frih. nyttigt; om de skola ega rätt att deltaga i besluten eller ej, vore deremot temligen likgiltigt. I det föreslagna 2 momentet af 17 R.F. hade frih. önskat att det blifvit närmare bestämdt hvilka besvärsmål skola komma att tillhöra regeringsrätten, och hvilka K. Maj:t. Hr von Koch föreställde sig att bättre medel kunnat finnas att lösa denna fräga, än det utskottet i siit memorial föreslagit. Ganska mänga svårigheter skulle uppstå, om beslut i konungens namn komme att utfärdas från tre särskilda håll (statsrådet, högsta domstolen och regeringsrätten). Man har redan haft tillfälle att iakttaga hvilka olägenheter det stundom har med sig att de utfärdas från tvä särskilda håll. Det vid 1844 års riksdag gjorda förslag, att förstärka högsta domstolens ledamöter, hade visserligen sina svärigheter, men kunde likväl förtjena att tagas i betraktande. Om antalet af högsta domstolens ledamöter ökades, kunde en del sysselsätta sig med juridiska, den andra delen med ekonomiska ärenden. Ett annat sätt att lösa frägan, vore det att öka statsrädets ledamöter. Ett tredje, hvilket förekom talaren såsom det bästa, vore det att 43 R. F. erhölle en nägot utvidgad tillämpning, så att konungen finge öfverlemna vissa ärenden åt fyra statsrådsledamöter, att af dem afgöras på föredragning af någon tjensteman från vederbörande departement. Derigenom löstes de mest öfverklagade svårigheterna; bäde konungen och departementscheferna befriades från den tunga börda, hvaraf de nu tryckas, Tal. hemställde derföre att R. och A. skulle som sin gemensamma tanke uttrycka den åsigten, att R. och A. väl erkänner behofvet af att minska antalet af de besvärsmäl som i statsrådet af konungen böra afgöras, men anser det sätt som af utskottet föreslagits ej vara det rättaste. Frih. Stjernstedt anmärkte mot hr Printzensköld, att all makt förringas och således också förminskas, om den neddrages till att handlägga obetydligheter och ej lemnas tillfälle att egna sig ät sådana mil, som på samhället ega ett större inflytande. Kongl. Maj:t lär väl ej heller sjelf ansett sin makt förminskas derigenom att han befrias från en mängd sädana obetydliga mål, enär han vid en föregående riksdag afgifvit motion om att en del administrativa besvärsmäl skulle dragas under högsta domstolen. Tal. anhöll att förslaget måtte blifva hvilande till nästa riksdag. Sedan derefter åtskilliga talare upptagit och besvarat de under diskussionen mot deras yttranden gjorda invändningar, framställde hr landtmarskalken proposition först på hr Hartmansdorffs förslag till gemensam tanke (hvilket förslag af flera andra talare blifvit biträdt), att ridderskapet och adeln erkänner behofvet att minska antalet af de besvärsmäl, hvilka böra i statsrådet af Konungen afgöras, men anser det sätt konstitutionsutskottet dertill föreslagit icke vara antagligt, och blef detta förslag af ridderskapet och adeln genom votering förkastadt med 32 nej mot 28 ja. De förslag som af hr Cederschöld blifvit gjorda blefvö alla förkastade, med undantag af det, att konungen i regeringsrätten borde ega 2 röster, hvilket antogs såsom uttryckande det höflofliga ständets gemensamma tanke. — Äfvenså antogs frih: Palmstjernas förslag, att det borde närmare bestämmas, hvilka besvärsmål tillhöra Kongl. Maj:ts afgörande, och hvilka böra till regeringsrätten hänskjutas. Derefter företogs konstitutionsutskottets memorial n:o 12 med förslag till sådan ändring i 28 regeringsformen, att konungen skulle till lärarebeställningar vid universiteterna, med undantag af de teologiska och juridiska, samt till lärarebeställningar och öfriga tjenster vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, ega utnämna äfven bekäpnare af annan troslära, än den rena evangeliska., Hr v. Hartmansdorff anhöll, sedan de mot utskottets RA RR RA RR RA TR fll ar KR KR om FIT änns ART åså INA Åsnen DS LA NR SE BETR