Aftonbladet – 3 juli 1854, sida 3

RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Lördagens plenum. Vi få nu komplettera den summariska redogörelse, som tiden tvingade oss att sist afbryta. Efter skedd protokollsjustering upplästes och godkändes åtskilliga expeditionsutskotwets förslag till Rikets Ständers underdäåniga skrifvelser, samt upplästes val af ledamöter i åtskilliga utskott, hvarefter fortsattes föredragningen af statsutskottets utlåtande n:o 160, och bifölios alla återstående punkterna, utom den 14:e, som på yrkande af hrr v. Hartmansdorff, v. Koch, frih. R. Cederström och 4: C. Raab äterremitterades, för att få begärdt anslag af 1000 rdr årligen beviljad: till nykterhetsskrifter oeh nykterhetens befrämjande; lika!edes äterremitterades enhälligt 16:e punkten, afstyrkande väckt motion om understöd till lutherska församlingen i Paris, sedan utskottets ledamöter förklarat, att detsamma skulle hafva tillstyrkt motionen, om det kunnat följa sina sympatier, men att i det outredda skick motionen afgifvits, utgången ej kunnat blifva annorlunda; och sedan hr P. R. Tersmeden upplyst, att den Jutherska församlingen i Paris utgjordes af omkring 10,000 personer, till större delen i fattiga omständigheter i följd af revolutionerna, och var i betryck genom katolicismens bemödanden att utvidga sig. Denna lutherska församling hade till följe häraf utvecklat stor verksamhet, serdeles i några förstäder, t. ex. St. Antoine (referenten hörde ej de öfriga namnen). Nu önskade man att äfven inrätta skolor, men saknade dertill medel: och hade derföre beslutat fördela den dertill behöfliga summa af 100,000 francs i 10 lotter, och söka att af hvar och en af de olika protestantiska länder nas kyrkor erhälla en lott. Just en sådan lott afsäg den i motionen begärda summan af 4 å 5000 rdr, hvilken begäran talaren hoppades att Rikets Ständer skulle finna sig värdigt att bevilja. Hr von Hart: mansdorff upplyste genom några exempel såväl frän den tid, då han var statssekreterare för ecclesiastikärenderna, som från hvad han under resor på konti-. nenten inhemtat, att Sverige i utlandet anses såsom hufvudet för den lutherska kyrkan, och hoppades lika med föregående talare, att detta anseende ej måtte för en så ringa summa uppoffras, utan Rikets Ständer motsvara den förväntan, man utrikes hyser. I tenna anda taladeock frih. Cederström, R., och Kliakovström, samt hr Fåhreus. Slutligen återremitterales ock den 25:te punkten med anledning af förut fattadt beslut. Sedan sålunda den extra statsregleringen var afslutad, föredrogos och biföllos: statsutskol jets utlåtande N:o 163, tilistyrkande ett lån af 160,000 rdr till sänkning af och båtled mellan sjöarne Åsunden, Jernlunden, m. fl; dito N:o 164, afstyrkande begärdt förnyadt anstånd med återbetalning af Cimbritshamns hamnbyggnadslån; d:o N:o 166, angående Sala silfververks ränteersättningsfond; dito 165, kammarkollegii berättelse angående utarrenderingar, lades till handlingarne. Bankoutskottets utlåtande N:o 41, angående utelöpande sedlar och skiljemynts indragning, bifölls med förändring af tiden till 1864 i stället för föreslagne 1859. Sacma utskotts utlåtande N:o 42, tillstyrkande ritningsoch kostnadsförslags uppgörande och utseende af lämplig plats i och för ny bankbyggnad, bifölls. Dito 43, angående ändringar i föreskrifterna rörande bankens metalliska kassa, bifölls med nägra redaktionsförändringar. Sammansatta lag: och ekonomiutskottens betänkande N:o 5, tillstyrkande änWing i föreskrifterna rörande församlingarnes skyllighet att underhålla prestgårdar, till likhet med föreskrifierna i 7:de och 8:de paragraferna a? kongl. nilitiehoställsordniogen, bifölls. Slutligen föredrogs särskilda utskottets betänkande n:0 10, i anledning af hr Hasselrtots niotioh om inställande från och med; len 1 Juli af den bränvinsbränning, som idkas i sam.