Aftonbladet – 3 juni 1854, sida 3

f undersökning och kostnådsförslag för arbetets utförande i mindre skala. Denna undersökning verkställdes af dä varande majoren, numera herr öfversten och kommendören N. Eriksson, som uti afgifvet förslag af den 20 Mars 1834 uppgaf kostnaden för 3:ne slussar vid Deijefors till 95,837 rdr, för 2:ne slussar vid Forsshaga till 71,889 rdr och för kanalanläggning frän Claraelfven och Kannickenäset jemte lastageplats vid sistnämnde ställe till 84,785 rdr bko. Genom konungens befallningshafvande blefvo desså förslag under Fastings marknad 1834 delgifne intressenterna uti f. d. Clara elfs slussbolag m. fl. hvarvid, då skiljaktiga äsigter yppades, huruvida nyssberörde trenne arbeten borde öfvertagas af ett enda bolag eller trenne särskilta associationer derför bildas, en kommitt utsågs att granska förslagen och derori afgifva underdånigt utlätande. Desse kommitterade, hvilkas betänkande ingick till storamiralsembetets 3:dje afdelning den 30 Juni 1834, tillstyrkte att arbetena borde bedrifvas af ett gemensamt bolag. Någon aktieteckning för samfält utförande af dessa arbeten kunde dock icke åvägabringas, hvaremot ett bolag redan samma är bildade sig för kanalanläggningen vid Carlstad. Sedan chefen för storamiralsembetets 3 dje afdelning, kontreamiralen grefve Cronstedt, vid besök i orten år 1836 gifvit förhoppning dercm, att derest penningar upplänades till utförande af slussarbetena vid Deijefors och Forsshaga, statsanslag skulle kunna er hällas till hälften af det belopp som till ränta och amortissement af berörde lån vore erforderligt, bildade sig en association för slussleden vid Forsshaga och en för arbetena vid Deijefors, likväl utan verkställighets påföljd. Genom nädigt bref till styrelsen för allmänna vattenbyggnader, den 9 Mars 1838, angående fördelningen af vattenkommunikationsanslaget för samma år, förordnade Kongl. Maj:t, att kanaloch sluss-anläggningarne utmed Clara elf vid Forsshaga och Deijefors skulle genom 2:ne särskilda bolag bringas till verkställighet, hvarjemte under vissa vilkor, om hvilkas antagande bolagen borde höras och bestämdt yttrande afgitva, bidrag af statens medel anvisades. I anledning häraf begärde trafikerande i underdånighet, att, som uti den för slussanläggningarne förslagsvis beräknade kostnaden ej ingått den ersättning belagen kunde komma att utgifva till ägarne af de områden, på hvilka arbetena skulle utföras, Kongl. Maj:t måtte i nåder, genom 3:dje afdelningen, frän vederbörande strandägare infordra uppgift, inom begränsad tid, på det belopp emot hvilket de voro hugade att erforderhgt territorium upplåta. Å denna anhållan förklarade sig Kongl. Maj:t, genom nädigt bref den 9 Juli 1840, icke kunna fästa afseende. Emellertid och innan detta blef kändt hade samma är nya undersökningar af öfverste Ericsson ägt rum, vid Dejefors på ett bolags bekostnad, och vid Fcrsshaga på bekostnad af en särskild, för denna slussled bildad association af bruksägare. Sä väl Uddeholms bolag som nämnde association erbjödo sig i underdånighet att öfvertaga och ansvara arbetenas utförande och fullbordan, emot erhållande af halfva kostnadssumman såsom statsanslag utan återbetalningsskyldigiet, hvilka ansökningar styrelsen för vägoch vattenbyggnader tillstyrkte. Det äskade anslaget blef dock icke af Rikets Ständer vid 1840—1841 ärens riksdag beviljadt och sedan dess har frågan om farledens förbättrande hvilat utan åtgärd. Herr grefve von Platens plan, att med den enorma kostnaden af 736,188 rdr bko anlägga en kanal emellan sjön Fryken och Clara elf, undanträngde för tillfället den hittills från flere håll understödda frågan om kanaler vid Forsshaga och Deijefors. Det til sistnämde anläggningar i näder beviljade statsanslag I. indrogs, och en betydlig del deraf lemnades bolaget för Carlstads kanal, som hade mäktiga förespråkare i personer, hvilkas enskildta intresse högt påkallade, att slussbyggnaderna vid Forsshaga och Deijefors skulle lemnas äsido och trafiken der förbi fortfarande blifva beroende af egarne till dessa egendomar, för att åt dem inbringa stora inkomster. Carlstads kanal, eller den nuvarande båtleden emellan Clarelfvens östra gren och Wenerns hamn vid Kanikenäset, fullI bordades derefter, och flere är sednare hade den förIsta jernväg, som i Sverge inrättades, till föremål att sammanbinda sjön Fryken med Clarelfven. Ettinom I Wermland bildadt enskildt bolag har, utan statsan islag, med en kostnad af omkrig 131,000 rdr bko, janlagt och år 1849 fullbordat nämnde väg, kallad IFrykstads jernväg, och i sammanhang dermed äfven linrättat ångbåtsfart å såväl sjön Fryken, som nederista loppet af Clara elf. Grefve von Platens tanka om ett samband emellan dessa vattendrag, till trafikens underlättande, har sålunda genom enskild försorg blifvit realiserad för omkring !sdel af den för kanalavläggning beräknade kostnad. De fördelar, som för trafiken uppkommit genom den på nyssberörde sätt lättade kommunikationen emellan Fryksdalen oh Wenern, hafva h.fvudsakligen endast kunnat tillgodokomma orterna omkring och i närheten af sjön Fryken. Sedan den för omkring 30 år sedan först uppstädda och behandlade samt sedermera tid efter annan väckta frågan om kanalanläggningar vid Forsshaga och Deijefors, hvarje gång och sednast år 1840 kunnat undanskjutas, för att bereda det enskildta intresset lika mänga segrar öfver det allmänna, oansedt detta sednare varit värdadt och sökt bana sig framgång genom ihärdig påtryckning från en hel landsort, har man trott tiden nu vara inne att änyo upptaga denna fråga, då det börjat allmänt inses huru mäktigt förbättrade kommunikationsanstalter verka till en landsorts lyftning i ekonomiskt och industrielt hänseende, och hvilket äfven haft till följd att dylika företag blifvit från statens sida kraftigt understödde. Ett bolag har derför nyligen inom loppet af ett par veckors tid bildat sig inom Wermland, med en teckningssumma af 100,000 rdr bko och åtagande att genomföra de oftanämnde kanaloch slussanläggningarnoe, sävida bolaget blifver hugna t med ett statsanslag till lika belopp, på sätt framställd motion hos rikets nu församlade ständer innehåller. Till ledning för bedömande af gagneligheten och behofvet af de tilltänkta kanalledningarne, torde böra upplysas, att Clara elf derigenom blefve segelbar under en sträcka af 6 mil, från Munkfors till Wenern; att å nämnde vattendrag, förbi Deijefors och Forsshaga, transporteras årligen, efter noggrann beräkning, från icke mindre än 21 serskilda jernbruk och sågverk, tillhopa 36,120 sk jern, stål och gjutgods, 1460 kistor spik, stäl och diverse smiden i lådor, 27,800 tolfter plankor, 4000 tolfter bräder, 9740 t:r spanmäl, sill, salt och diverse tunngods, 11,000 st. tegel, m. m.; att afgiften för dessa effekters öfverfraktning å land, förbi Deijefors vattenfall, uppgår till 12,600 rdr 35 sk.,; och förbi Forsshaga till 13,892 rår 24 sk., eller tillhopa 26,493 rår 11 sk. rgs årligen, oberöknadt kostnaden och tidsförlusten genom omlastningen, hvilka afgifter nu tillfalla enskild person; att dessutom å Clarelfven ärligen framgå omkring 6000 st. bjelkar och 20,000 tolft. sågtimmer, af hvilket sednare dock endast en del eller nägra tusen tolfter passerar nyssnämnde vattenfall, samt att det betydliga spanmålsparti af omkring 16,000 aå 25,000 tunnor, jemte öfrige lifsförnödenheter som ärligen måste tillföras det på skogar rika, men till åkerbruk desto mera vanlottade Elfdahls härad, skulle helt och hället, till stor littnad för denna ort, forslas efter Clarelfven, om kommunikationen deräå genom kanaler förbättrades. det fjerran ifrin skällande ryktet om Schamyls I ss TILL sar UU läAn Ana åran 2 SR