Aftonbladet – 2 juni 1854, sida 3

för de gamla böckerna deruti att de genom sin ritual mera än de nya närmade sig deras öfvertygelse, och skulle ingalunda belätenhet blifva en följd af en sädan eftergift. Deras skiljaktighet från församlingen är mera dogmatisk än liwrgisk, och derför att de gamla låroböckerna äro mera öfverensstämmande med deras varande lärosatser, förorda de dem, ehuru deras öfvertygelse, som är af antinomistisk natur, ett påstående, att hos menniskan finnes sedlig godhet nog, för att utan fruktan för lag och straff af kärlek till Christus kunna utvälja det goda, ej af dessa är uttömd. Dä dessa separatister genom sin vandel visa allt utom det som anstår en christen, under det de högt förkunna sitt stora värde i himmelen, kan ej en eftergift, som måhända skulle störa kyrkans rättroende bekännare vara på sin plats. Riksarkivarien Nordström, kom uti ett upplysande föredrag till det resultat, att han ville hafva den modifikation att ständet ej mätte uttala den äsigten, att kyrkan för sitt behof fordrar fullt liturgisk enhet. Vid votering, som utföll med 32 ja mot 6 nej godkändes betänkandet, mot hvilket beslut doktorerne Thomander och BSandberg samt lektor Sonden reserverade sig. Borgareståndet. Plenum den 1 Juni, e. m. Statsutskottets utlåtanden n:ris 106, afstyrkande väckt motion om anslag till Hallsnäs bro i Jönköpings län, 107 med hemställan, att 25,000 rdr må ärligen till hospitalsfonden utbetalas från riksgäldskontoret, och 108, afstyrkande förslaget om premium för skogsplantering, biföllos utan diskussion. Vid föredragning af samma utskotts utlåtande n:o 109 afstyrkande ifrågaställd ersättning åt professor Nykander för uppfinningen af en rösträkningsmachin uppträdde hr Henschen emot utskottets framställning, åberopade de skäl som hos ridderskapet och adeln och i hr Bildts reservation blifvit framdragna samt erinrade om skyldigheten att främja vetenskapliga studier och om de svärigheter som behäftade det nu i stånden brukliga omröstningssättet. Säsom ett prof på detsamma framdrog han det sätt hvarpå beväringslagen 1812 genomdrefs. Hr Gustafsson försvarade utskottets framställning hufvudsakligen stödjande sig derpå, att en voteringsmachin, sådan som nu ifrågavarande icke kunde användas inom riksstånden förr än de i grundlagarne befintliga hinder deremot undanröjdes. Utlätandet bifölls. Under föredragningen af dessa ämnen förde vice talmannen hr Brinck talmansklubban; sedan hr Lagergren en stund derefter emottagit densamma, anmälde hr Brinck reservation emot ståndets bifall till sistnämnde utlåtande i öfverläggningen om hvilket han icke kunnat yttra sig. Samma utskotts utlåtande n:o 110 om ifrågasatt anslag till ny ladugårdsbyggnad vid Ultuna bifölls utan diskussion. Likaså n:ris 111, 114, 115, 116, 118, 119 och 121. N:o 117 lades till handlingarne. Vid statsutskottets utlåtande N:o 122, i fråga om väckt motion rörande skattejords friköpande frän grundränta, yttrade sig hrr Hensehen och Björek i syfte att påpeka behofvet af en lag, som gjorde det möjligt att befria jorden från dess tunga beskattning, men utan att yrka äterremiss, dä ett förslag till en sådan lag icke kunde pretenderas af ett utskott, utan borde ästadkommas genom regeringens åtgärd. Hr Stolpe deremot yrkade äterremiss; han ansåg utskottet hafva med likgiltighet behandlat en fråga, som förtjenat bättre behandling, och fann att man ej kan förundra sig öfver, det ingenting blir utaf alla förslag till lindring i grundskatternas tyngd, då ständernas egna delegerade så knapphändigt behandlat detta ärende. Hr Gråå önskade bifall, dä det vore olämpligt att vilja ålägga statsutskottet att uppgöra ett förslag till en sådan reform, som den ifrägava rande, och ständet godkände utskottets framställning. Adelns inbjudning till borgareståndet att förena sig om ridderskapets och adelns beslut i fråga om 5 och 13 4 i tulltaxeunderrättelserna, lades till handlingarne, men i fråga om det af adeln vid 12 fattade beslut bifölls inbjudningen.