Aftonbladet – 27 maj 1854, sida 3

riden särskilda mantalsskrifningen och taxeringen fö sjuniversiteterna mätte upphöra, men om så ej kund ; ske, föreslogs att helt enkelt utesluta ordet jurisdik -Ition, utan att införa något ersättningsord. Fr Wahl , ström anmärkte dessutom, att det otvifvelaktigt vari -höga vederbörandes önskan, att mantalsoch skatt -Iskrifningen för akademierna skall upphöra, hvilke i lvisas deraf, att akademi-bokhällaren, hvars hela be -I fattning inskränker sig till mantalsskrifningens för slrättande, blifvit vid sednaste ledighet tillsatt blott p förordnande. Talaren trodde ständerna ej böra mot verka en sä välgrundad afsigt. 71 , innehållande förslag, att brandförsäkringsvär det skall blifva det minimum, hvartill hus å lägen Theter och bos:ällen på landet skola vid taxering fvärde upptagas. Förslaget mötte ogillande af hr Wallenberg och Stolpe m. fl. Man fann det vara obil ligt att sådana hus skola draga högre skatt, då dere mot åbyggnader å landet i allmänhet högst obetyd ligt taxerades. Utskottets förslag om intagande uti 104 af et stadgande att, i öfverensstämmelse med 62 , äfver handtserkare, som utan niästerskaps eller burskaps för värfvande, erhåilit tillständ att ästadkomma bandtver keriarbeten, skola till taxeringskommitteen uppgifve sin handtering och inkomst. Hr Lundh, som väck motion i denna syftning, och hr Hesselgren försvarade den föreslagna förändringen, hvilken deremot skarp klandrades af hrr Henschen, Asker m. fl. Utskottets yttrande vid 137 , afstyrkande föreslagna närmare bestämningar af de i 14 föreskrifna mere allmänna om husbönders och mästares ansvar vic skattskrifningen för hos dem anställda betjente, ge säller eller andra arbetare. Återremissen af denna S beslöts i sammanhang med återförvisningen af sist. nämnda 4. Yttrandet vid 145 , i afseende ä dess andra mom., om arbetsfolk med endast tillfallig arbetslön, återremitterades äfven, emedan denna likaledes ansågs stå i samband med frågan om gesällers befriande från bevillning. Utskottets öfriga yttranden i afseende ä förekomna ändringsiörslag blefvo godkända. Vid de bifallna punkterna uppstod diskussisn hufvudsakligen med anledning af det yttrande, hvarigenom utskottet afstyrkt hr v. Kochs och Ola Män:csons motioner om ändring uti 685, beträffande en rättvisare och tillförlitligare uppskattning at fast egen dom på landet. Hr v. Koch hade föreslagit att taxeringsvärdet måtte bestämmas till det belopp hvartill en fastighet sednast blifvit försåld. Ola Mänsson åter hade väckt förslag om tillsättning af länskommittåer för utrönande af egendomarnes verkliga värde, deraf se.lan 75 procent skulle säsom taxeringsvärde anses Som utskottet bäde afstyrkt dessa motioner och föreslagit bibehällandet af det gamla uppskattningssättet, yrkades nu äterremiss af flera talare, såsom hrr Stolpe, isker, Ienschen och Wern, emedan de ansägo det angeläget att få en bestämd och tillförlitlig uppskattning af den svenska jordegendomen, på det att statistiken mätte blifva tillförlitlig och ej såsom nu i denna del blott lemna falska och obestämda uppgifier. Ofvannämnde talare efsågo med en äterremiss dock icke att få någon förändring vid detta riksmöte genom förd, utan blott att utskottet mätte föreslå en framställning till K. M. om åtgärders vidtagande för att intill nästa riksdag utröna jordegendomens verkliga vörde. Sädant bestreds emellertid af hrr Koch, Ekholm, Brodin m. fl. Hr Brodin trodde att om de nuvarande taxeringskommitteerna uppfylla sin skyldighet, erhbälles all önskad tillförlitlighet. Debatten fick en politisk anstrykning sedan hr Koch anspelat derpä att man genom den begirda undersökningen skulle kalla till lifs en ny kommit: vid sidan af den som redan blifvit tillsatt för utredande af grunderna för städernas beskattning; anseende tal. dock att man borde låta nämnde kommiuå först utspela sin roll. Hr Stolpe upptog nemligen detta yttrande och förmenade att det dramatiska intresset skulle väsentligen höjas, om den förra kommittåen finge sig en motspelare vid utförandet af sin frågavarande roll; erinrande han, att då den förra kommitteen kunde anses säsom en present af bondestindet ät borgareständet, så kunde den nu föreslagna blifva en återskänk från borgareståndet. Denna tydning af den förestagna åtgärden tillbakavisades dock af de flesta andre talarne, som uttryckligen förklaade att de endast afsågo sanningens utredande, alleles icke nå on förhöjning i de skatter som drabba ordbruket. Er Ekholm fästade särskildt uppmärksamheten derp5, att kommitteen för städernas beskattNing ingalunda: kan anses säsom bondeståndets verk, wan tillkommit genom helt andra väl bekanta inflyanden, åt hvilka bondeståndet efteråt med ledsnad avn sig hafva lånat ett tillfälligt biträde. Borgaretindet hade emellertid redan vid förra riksdagen hos S. M:t anhållit, att det måtte ifrågavarande kommittö ppdragas att verkställa nu omhandlade undersökning, nen denna anhällan har blifvit lemnad utan afseende. Vid anställd votering segrade utskottets mening med 3 röster mot 17. ! Nägon diskussion uppstod äfven om yttrandet vid 3 och 89 SS, hvari utskottet afstyrkt hr Hagmans ! totion om förändring i sammansättningen af städeras och akademiernas taxeringskommitteer. Hrr Hag: van, Wallenberg och Gråå begärde äterremiss häraf, 1 det visat sig vara ganska svärt att finna passande t ersoner att välja, Hrr Stolpe och Henschen talade : ör bifall. Utskottets bemställan godkändes genom ! otering med 22 ja mot 20 nej. nn