Aftonbladet – 17 maj 1854, sida 2

t. ex. sådana hufvudeller andra persedlar, hvarå markegången sällan förändras eller priset stiger, förvandlas till andra hufvudpersedlar, såsom smör och spanmål, hvilka nästan årligen fluktuera i pris och på längden ovilorligen måste leda till en ganska betydlig ;skatteförhöjning. För vår del anse vi det derföre vara af den högsta vigt, att statsutskottets betänkande i denna del af Rikets Stänler ogillas, och att alla de räntepersedlar, hvilka icke såsom hufvudräntepersedlar blifva bibehållna, förvandlas uti penningar. Detta har också varit minoritetens inom utskottet åsigt, som bhfvit på ett ganska förtjenstfullt sätt utvecklad i åtskilliga reservationer af bondeståndets ledamöter, men, oförklarligt nog, endast af en bland borgareståndets, nemligen hr Gråå; wi böra likväl härvid särskildt nämna, att den ledamot af borgareståndet, hr C. F. Wern, som företrädesvis intresserat sig för denna vigtiga fråga, icke lärer deltagit i förevarande betänkande, hvilket blifvit afgjordt under det han var frånvarande på den resa till England, derifrån han i dessa dagar återkommit. Vi hoppas fördenskull att hr Weern i borgareståndet godtgör hvad som i utskottet beklagligen blifvit uraktlåtet och försummadt samt att han vid ärendets förnyade behandling i utskottet lyckas bereda ett mer förnuftigt resultat. 2. Dagsverksräntan. Utskottet yttrar härom, att densamma väl hitintills i allmänhet mindre än andra hufvudpersedlar varit underkastad omvexling i pris; men dä utskottet anser, att vid tilltagande industri, förbättradt landtbruk och lättade kommunikationer inom landet värdet ä dagsverken otvifvelaktigt i en nära framtid kommer att ej obetydligt ökas, samt i sådan händelse dagsverksräntans bibehållande komme att för de skattdragande medföra en ökad tunga; sä, och då flertalet af sä väl deputerade som riksdagsfullmäktige af bondeständet begärt, att dagsverksräntan måtte från hufvudpersedlarnes antal uteslutas, finner utskottet sig, med tillämpning af dess nyss uttalade åsigt, att förvandling af hufvudpersedlar till penningar icke må ega rom, böra tillstyrka Rikets Ständer, att för deras del besluta, att dagsverksräntan mätte förvandlas till andra hufvudpersedlar, på sätt särskildt för hvarje län kommer att bestämmas. Enligt hvad vi här ofvan yttrat, har utskottet genom dagsverksräntans förvandling i andra hufvudpersedlar hufvudsakligen tillintetgjort det gagn, som förmodligen varit åsyftadt med detta från K. M:ts proposition afvikande beslut. Visserligen är dermed vunnet, att räntetitlarne blifva färre till antalet och att en absurd skattetitel försvinner, men effekten för de skattdragande kan blifva en förhöjning i skatt, hvarföre denna reform, på det sättet utförd, som statsutskottet vill hafva den, bör blifva särdeles välkommen för löntagareintressena. Skälen, hvarföre dagsverksräntan blifvit utesluten, äro också långt ifrån de egentligen vigtiga, utan innebära snarare ett slags machiavellism, då man förbytt denna titel uti andra persedlar, som skulle för de skattdragande medföra en betydligt mera pökad tunga. Vi kunna således icke föreställa oss annat än att äfven denna punkt varder af borgareoch bondestånden återremitterad, och att dagsverksräntan, efter dess medelpris under de sistförflutna 20 åren, förvandlas i penningar. Skulle adeln och presteståndet icke vilja ingå på en sådan förvandling, så lärer förmodligen frågan, enär den u icke får anses som en statsregleringsfråga. deröfver skall voteras i förstärkt statsutskott, komma att vid denna riksdag förfalla, samt t och dermed hela den kongl. propositionen, den punkten, som rörer den s.k. förenklingen; hvarigenom i sanning icke stor skada vore skedd, utan Rikets Ständer vid en blifvande riksdag skulle kunna hafva att hoppas en i flera hänseenden förbättrad och mera indamälsenlig reform i detta ämne. 3. Verkställigheten af den föreslagna s. k. skatteförenklingen. I afseende härå har utskottet hufvudsakligen följt den kongl. propositionen och säledes hemställt: 1:0 Att vid de beräkningar, hvilka göras sä väl för en del räntepersedlars förvandlande till penninge ränta, som för en annan dels förvandlande till andra persedlar , markegångspriserna i orten för kronans behällna ränta under de tjugu sednaste åren, eller från och med år 1834 till och med är 1853, skola läggas till grund, och medeltalet af dessa 20 ären: pris för hvarje persedel utgöra det värde, hvartill persedelslaget bör beräknas vid allt utbyte och all förvandling inom länet eller markegängsdistriktet. 1 det fall att, genom skattläggning efter är 1834, ny räntepersedel i nägot läns markegängstaxa tillkommit, derä alltså vid förvandling 20 ärs markegängspriser icke kunna läggas till grund, mä värdet bestämmas efter medeltalet af de ärs medelpriser, hvilka, enligt uppgifter från vederbörande magistrater i länets stä der, egt rum under de är inom berörde tidrymd, för hvilka markegängsvärden å sädan persedel saknas, sammanlagde med markegångsvärdena för den öfriga iden. 2:0o Det efter nämnde grund uträknade värdet af de persedlar, hvilka till penningar förvandlas, skall, jemte förut åsatt penningeskatt samt de i Mfverensstämmelse med nu gällande stadganden efter ständiga priser, eller utan förhöjning i penningar utgäende räntor, och med tillägg af de penningebelopp, som enligt efterföljande femte punkt kan tillkomma, blifva en bestämd, hemmanet eller lägenheten ätföljande, uti jordboken upptecknad penningeränta, som mntgår i riksmynt, enligt myntbestämningslagen den 1 Mars 1830. 3:o Det efter samma grund uträknade beloppet af de persedlar, hyartill andra persedlar blifvit förbytte eller förvandlade, skall, jemte likaledes uträknade beloppet af de oförändradt bibehållne persedlarne, uti jordeboken för hemmanet eller lägenheten såsom en samma hemman eller lägenhet åtföljande persedelränta antecknas; börande härvid hvarje persedelslag kill qvantitet och dess vid dettä-tillfälle beräknade värde särskildt utsättas. 4:0 Med persedelräntan kött förstås torrt nötkött. 5:o För att, så vidt lämpligen ske kan, undvika bråktal i räntorna, bestämmes för hvarje persedelslag en enhet såsom den minsta, hvartill samma persedel i jordeboken uppföres för helt mantal, och för de mindre hemman, utjordar och andra lägenheter, hvilka i jordeboken upptagas, under särskild nummer eller med särskild åsatt ränta. För klufna hemman FNS RT TT RER TASTE STTSPSSAT TITT PLO ETTA SAMOS