Aftonbladet – 25 april 1854, sida 3

visa ast frågans fallande ej genom om återremiss vore att befara, blef betänkandet vid anställd votering bi-( falleb med 24 Ja mot 19 Nej, som voro för återremiss. Ekonomiutskottets betänkande, med afstyrkande afl: bifall till väckt motion om all jords lika beskattning, : bifölls. : Likaledes biföllos statsutskottiets betänkanden n:o 87, som afstyrker bifall till väckt motion em löneförhöjning ät presidenterna i kammaroch kommerskolle giwn, statskontoret och kammarrätten, n:o 88, som Bfstyrker bifall till väekt motion om understöd åt fabriker för soekerberedning af hvitbetor, samt n:o 89, som tillstyrker eftergifrande af dana-arf efter enkan Sandelin. Fr Indebetous på bordet hvilande miotion em re-j. glering af bergsfogdarnes löner remitterades till stats-Å: utskottet. Ståndet åtskiljdes kl. , 10. — Bondeståndet. ; Plenum den 24 April. h I detta plenum behandlades följande lagutskottets! betänkanden; utan att någon anmärkningsvärd diskus: l S Y I en uppsted. N:o 18, angående vilkeren för viunande af lagfart å fast egendom, som återremitterades; N:o 19 i afseende på skyldighet att afstå jord för anlåggning afl jernvägar, hvilket bifölls; N:o 20 om förändring il gällande stadgande angående varning, sem oenigaj makar böra undergå innan de inför verldslig rätt skola tilltalas, bifölls; N:o 21 om förändring af 1511 kap. ärfdabalken bifölls; No 22 om bestämmande afj? en summa apellabilis för fullföljd af talan i hofrätt: mot underrätts beslut i tvistemål. ! Neris 23, 24 och 23 lades till handlingarne. : bossa —r——S— En ny nmåriogshålla för den fattige på landet Med förvåning ser man, vid jemförelsen med ut landet, huru litet man i Sverige begagnar de tillgångar man eger, och hvilka vanligen erbjudas oss af en ingalanda stjufröderlig natur, eburu vår egen liknöjdhet ieke tillåter oss att se de förmåner hvilke här och der finnas att tillgå. Vi skola idet följande fästa oss allenast vid en sådan förmån, med för. igå ende af alla andra — tills vidare. Huru begagnar svensken den stora rikedom som finnes i vära skogar oeh deras flerfaldiga alster? Man kunde med rättvisa härpå lemna till svar, att vi begagna skogarne för att föröda dem, men aldrig för att af dem erbälla ett ständigt qvarstående och bibehållet värde. Men utom denna förderfliga misshushållning förekommer också, — hvad som med skäl måste väcka ännu mera förundran — en fullkomlig likgiltighet för sådana ämnen och värden som ur vära skogar kunde hemtas, utan afseende på den egentliga skogsvärden, ämnen hvilka blott behöfde insamlas för att lexona en penninginkomst af ganska betydande belopp. un sädant ämne är kådan af granar oeh tallar. Den anses för en obetydlighet, och aktas icke, insamlas således också ieke. Visserligen hafva de norrländska orterna härifrån gjört ett undantag i sednare tider, och sedan hr Plageman, understödd af förlägISggare hvilka uppköpt produkten, utspridt undervis ning om sättet för tillgodogörandet af detta ämne. Hen i de medlersta oeh södra delarne af landet ut gör insamlingen af käda en ebekant sysselsättning, oeh talet deröm skall måhända i början väcka iöje hos vår, i öfrigt kloka allmege, sem sällan värdar sig att upptaga oeh betrakta det som ieke från fädernas tid blifvit framställdt för deras uppmärksamhet. En serskild synnerlig vigt får närvarande ämne deri: genem att det egnar sig att blifva en i mänga fall tillfäsklig hjelp såsom försörjningsmedel ät dem som ieke sjalfve ega hvarken skog eller annan fast egendom. Tillika lemnar det ät förnuftiga husbönder oeb godsegare en utväg att förekomma fattigdom och elände hos sädane deras underkafvande, hvilkas ställning eljest är sådan att de mäste lefva endast för dagen, och när krafter eller arbetstillf len tryta, icke bafva någon annan tillflykt än fattigförsörjningen, oeb hvilka för öfrigt under hela sin lefnad ieke hafva någon annan utsigt för älderdemen, än samma ohyggliga utväg — fattigförsörjning eller tiggande. Nu torde man förundra sig öfver att fattigförsörjning, tiggeri oeh elände på ålderdomen skulle kunna motvägas ech motverkas af en så obetydlig inkemst källa som kädan af barrträden i våra skogar. Man skall förundra sig mindre om man vill låna uppmärksamhet ät följande lösa beråkningar. Torr kåda betalas med 18 a 20 sk. lispundet; den färska deremet, eller den så kallade Rinnkädan betalas med 40 sk. allt riksgälds för lispundet. Afsättning till detta pris erhålles hos underteeknad vid Clsestorp i Östra Wingäker och Nyköpings län. För att nu icke tala om hela riket, utan inskränka sig till en mindre del, hvaraf man kan i allmänhet sluta sig till det hela, vilja vi såsom exempel anföra Nyköpings län, beläget midt i landet. et har, enligt offieiella uppgifter, en så stor vidd af allmänningar och rekognitionsskogar, att de utgöra 68,000 tunnland (ehuru ändå några allmänningar i denna summa icke äro upptazne). Beräkningen af inkomsten i penningar för insamlad kåda ä en så stor skogsvidd kan icke blifva närmare än ungefärlig. Man antager att hvarje träd llemnar ett skälpund rinn-käda. Antager man att 300 träd finnas på hvarje tunnland, så skulle man hafra att skörda, utaf tjugu millioner 400,000 träd, lika mänga skälpund käda eller öfver en million lispund, hvilka äter, efter det omnämnda priset af 40 sk. rge för pundet, skulle göra en summa af 833,333 rdr 16 sk. rgs. När länets hela befolkning ieke uppgår till mer än 119,101 persener, inberäknade rika och det stora antalet bergade, så skulle en mer än tillräcklig summa kunna vinnas just af den fattigare delen af befolkningen, så att, om sparsamhet och ordning tillkemme, den betydande intägten påtagligen skulle vara tillräcklig att dels lätta fattigvårdsafgifterna till en början och dels för framtiden göra dem fullkomligt ;J oumbärliga. Fattigvårdsafgifterna upptagas i landshöfdingeemIbetets sednaste treårs-berättelse såsom utgörande alNenast 26,640 rdr rgs. Skulle man oekså vilja nedsätta vinstberäkningen af kädan till mindre än fjerde-Idelen af hvad här är visadt verkligen kunna erhållas, Iså blir tillgången likväl omkring åtta gånger så stor som fattigafgiften. Går man nu ifrän beräkningen af hvad man inom -lett län kan erhälla och utsträcker den till hvad i samma proportion kan vinnas öfver hela riket, så fin rIner man att saken kunde blifva af stor vigt, egent-lligen att säga riksvigtig. Summan blefve redan i sig . sjelf ganska stor, men dess värde stegrades till det ; lavärderliga derigenom att den tillfölle den klass, inom ilbyilken det så myeket omtalade proletariatet har sitt tlegeniliga stamhåll, ech säledes fattigdomen i stort -Idermed kunde förebyggas — hvilket visserligen vore lett af de största resultat, som statshushällningen i vår t tid kan ästadkomma, dä eljest detta problem så fruktlöst varit under de sednaste deeennierna bearbetadt I (af statsmän, hvilka börjat ana sjelfra samhällenas jlupplösning genem den i vär tid öfverhandtagande I pauperismen. , a sÅ Sättet att insamla kådan har, genem uppmaningar t) frän kongl. landtbruksakademien, redan för 30 är se-Idan blifvit uppgifvet, och sedermera har man, i tida skriften Läsning för Folkets, i en särskild uppsats, ed öfverskrift Om trädens bleckning och insamling