Aftonbladet – 20 april 1854, sida 2

TURKIET. Underrättelserna från Konstantinopel gå till den 6 d:s. De förenade flottorna voro alltjemt ute i Svarta hafvet. — Ett stort antal af de utvisade grekiska undersåterna har beslutat qvarstanna och gifva sig under turkiskt skydd. — En deputation af tscherkesser hade ankommit till Konstantinopel under anförande af en slägting till Schamyl. Enligt en skrifvelse från Konstantinopel af den 3 i Presse, berättas ryktesvis från Svarta hafvet, att engelsk-franska eskadern, som seglade åt Odessa till, på vägen dit skall ha stött på den från Sebastopol utlupna ryska flottan, hvarvid det kommit till en drabbning öfver hvars utgång ännu intet var bekant. I alla händelser måste någonting af stor betydelse ha förefallit på krigsteatern vid Donau eller i Svarta hafvet, då alla disponibla turkiska skepp med allt disponibelt krigsmanskap blifvit beordrade till Beikos, för att derifrån begifva sig ut till sjös. Enligt underrättelser i Wanderer, från Konstantinopel af den 3, hade redan 2,400 engelsmän och avantgardet af den franska kåren inträffat i Gallipoli. Den första franska divisionen under general Canrobert landar vid Gallipoli, som är starkt befästadt. General Bosquet med sin stab beger sig genast till Donaulinien. — Två unga polackar, den ena 16, den andra 18 år gammal, ha ankommit till. Konstantinopel från Warschau, som de lemnat vid underrättelsen om att en polsk legion skulle bildas. Enligt bref från Trapezunt ha ryssarne icke frivilligt utrymt Suchum-Kaleh, utan denna betydande fästning blifvit med storm tagen af tscherkesserna. Natten mellan den 8 och v Mars öfverföllos de tvenne redutter, som med korseld bestryka ingången till fästningen, af 3000 man tscherkesser, som ur ett slags små bergskanoner afskjöto raketer, hvilka antände ryssarnes blockhus och fördrefvo dem ur förskansningarne. Besättningen i sjelfva fästningen gjorde, plötsligen uppväckt ur sin sömn och halfklädd ett utfall som tillbakavisades af tscherkesserna med blanka vapen, hvarvid tscherkesserna trängde efter de flyende ryssarne genom tvenne portar in i fästningen. Tscherkesserna antände genast alla träbyggnader och kastade sig öfver de särskilda ryska truppafdelningarne, som under den förfärliga villervallan icke förmådde samla sig och blott tänkte på sin räddning. Efter fem timmars fäktning mellan de brinnande husen måste återstoden af den ryska besättningen, som förlorat omkring 1400 man i döda, rädda sig genom en af portarne, och lyckades genom flykten rädda sig till närmaste ryska militärpost, Tscherkesserna sprängde vallarne och jemnade alla förskansningarnc med marken, hvarefter de, lastade med byte, åter begåfvo sig till sina berg. Från Krigsteatern vid Donau afhöras inga krigshändelser af större vigt. Kustendsche var innu den 7 i turkarnes händer och ryssarne gjorde inga förberedelser till ett allvarsamt angrepp. En stor del af den Liderska armekåren marscherade mot hafskusten, som man af alla krafter söker sätta i försvarsstånd. Den 2 och 3 dennes gjorde ryssarne åtskilliga militäriska diversioner på högra Donaustranden mellan Rassowa och Tschernawoda, men kunde ej få fast fot der. Den 5 bemäktigade de sig några i denna rayon belägna höjder, men vände sig denna gång icke mot Rassowa, utan hotade Trajansvallens tredje linea nedanom Tschernawoda. På samma gång gjorde avantgardet af general Anreps i Hirsowa posterade division en rörelse mot Tschernawoda och intog den på denna väg belägna byn Baltadschy, för att derifrån deltaga i angreppet mot brohufvudet vid Tschernawoda, hvari äfven ryska kanonbåtar skulle leltaga. Men turkarne afvaktade icke detta trefaldiga angrepp, som skulle ega rum den 7; Mustafa Pascha beslöt att uppgifva denna punkt, och sedan de obetydliga, kort tid förut uppkastade förskansningarne blifvit raserade, utrymdes Tschernawoda af turkarne natten mers lan den 6 och 7 dennes. Afmarschen skedde längs romerska vallen till Karassu och derifrån till Mahumdkoi, der truppen tog sin position vid vägen till Basardschik, på hvilken sistnämnda plats Mustafa Pascha har sitt högqvarter. Det visar sig nu allt mera tydligt att Omer Pascha från början ansett Dobrudscha såsom en förlorad post och att han gifvit bestämda order att i händelse af ett allvarsamt angrepp utrymma den svagt befästade platsen, för att icke utsätta garnisonerna för att bli tillfångatagna. Den ur temligen otillförlitliga källor hemtade uppgiften, att ryssarze i dessa små fästningar gjort 6 till 7000 fångar, visar sig numera såsom alldeles falsk. Sjelfva de ryska bulletinerna tala endast om :50 fångar vid Tultscha, och utom de nio kanonerna vid Pultscha ha inga andra kanoner blifvit tagna. De krutoch proviantförråd ryssarne funno i Dobrudscha voro obetydliga. Enligt de sednaste underrättelserna från Bukarest ha några wallacher, som i en fäktning vid Kalafat blifvit tagna med vapen i hand och som blifvit dömda till lifstidsfängelse i saltgrifvorna, af general Budberg blifvit benådade till 10 års strafftid. Det är en egen art af folkrätt, som användes i afseende på furstendömenas invånare, om de bära vapen till försvar för sin rättmätige suverän sultanen. Från Kalafat talas endast om rekognosceringar och skärmytslingar utan betydenhet. Underrättelser från Orsowa af den 8 ha intet ord att förmäla derom att ryssarne skulle intågat i Servien. Ryska förposter hålla emellertid hela Donaulinier vid Serviska gränsen besatt. Enligt underrättelser från Jassy af den 13 skulle furst Paskiecwitsch den 15 inträffa i VMoldau och taga sitt högqvarter i Fokschan. I Montenegro äro ryska agenter fortfarande verksamma Österrike skall emellertid ha örklarat furst Danielo på det bestämdaste, att Montenegro måste iakttaga en sträng neutralitet och Österrike i ingen händelse skall tillåta, att det tager parti för Ryssland. Enliot underrättelser från Athgån af den 7