Aftonbladet – 13 april 1854, sida 3

Article Image
företåg. Södörbanuis stad gjordes häfpå uppmärksan och kunde naturligtvis re förbise de fördelar son denna vattenväg skulle för densamma medföra. Ljusn elf bildar, ungefär 1 mil ifrån hafvet, tvenne stori våttensamlingar i sjöarne Bergviken och Marmen hvilka ligga ett par hundra fot högre än staden. Här ifrän kunde den vattenfattiga staden få sitt vigtiga ste behof afhulpet, och dermed tiliika all tanke pi stadens flyttning för all tid undanröjd. Om också d sägstockar, som skulle i flotträrman fortskaffas til Söderhamn, icke komme staden till godo, emedan d skulle ut genom Flaket och Stugsundet till Sannar ne, sä finge dock staden rörelsen att gå der fram o s. Vv. I denna syftning talades vid rådplägningen Söderhamn, i slutet af sistl. Februari, om den före slagna flottleden, då en röst lät höra sig som spådd att hela Ljusneelfven skulle bryta sig väg utefte flottleden öfver berg och backar och sjöar och träsl till Söderhamn, så att invänarne skulle i hast se sig nödsakade att fly upp på södra berget, om de icke skulle blifva fördränkta. Mången ville väl förklar: denna farhäga öfverdrifven, och snarare löjlig är ömklig; men, huru den vändes och betraktades, be fanns den till slut så ovederlägglig med de skäl oct bevis som vederbörande hade i beredskep, att nödig aktades begära hos landshöfdingeembetet förordnande för en landtmåätare, hvilken skall undersöka huruvida fara är eller icke, att Söderhamnsboarne igenom der ;frågaställda flottleden taga sig vatten öfver huf. vudet. Landshöfdingeembetet lärer redan förordnat kapter Bergman i Söderhamn att hälla denna undersökning, och det inom denna månads slut. Emellertid är all oro häfven; men hvem vet, om den icke väckes unp igen när värfloden kommer, och sannerligen, så in. klätnd Söderhamns stad är emellan det höga, kala, långsträckta berget på södra och landthöjden på norra siden, — nog skulle Ljusneelfven helt lätt skölja öfver-hela staden och flytta den oförtänkt ut till hafs, blott den litet förhjelptes på väg genom gräfning : den motliggande sandåsen vid Marmen. Sädantkun de visserligen ske, om icke förständigt folk funnes som behandlade en så vigtig sak. Men dä nu konungens befallningshafvande blifvit anlitad; så bör man väl icke mera befara, att Ljusneelfven skall få (aga någon annan afväg, än en sädan som är till sagn och fromma ej mindre för hrr Dickson och Wid mark, än ock för Söderhamns stad. Helsinge.

13 april 1854, sida 3

Thumbnail