Aftonbladet – 13 april 1854, sida 2

ts bestånd inom sina nuvarande gränser är väsendt : st nödvändigt för jemlikhet i makt mellan Europas ater, samt de, till följd deraf, hafva samtyckt att mna H. H. sultanen det bistånd, som han för detta idamål äskat; sä har det synts DD. MM. och . H. sultanen lämpligt, att afsluta ett fördrag, för t, ofvanstående likmäktigt, ädagalägga sina afsigr samt bestämma det sätt, hvarpä DD. MM. skola mna H. H. sitt biständ. Till den ändan hafva DD. MM. och H. H. sulnen till sina fullmäktiga utnämnt — (här följa imnen pä engelska och franska sändebuden samt rkiska utrikesministern) -— hvilka, sedan de ömsedigt meddelat hvarandra sina fullmakter, som beinnits vara i riktig form, öfverenskommit om fölnde artiklar: Art. 1. Sedan H. M. drottningen öfver det förnace konungariket Storbritannien och Irland samt I. M. fransmännens kejsare redan, på H. H. sulanens begäran, beordrat starka afdelningar af sin jömakt att afgä till Konstantinopel för att ät den öga ottomaniska Portens omräde och fagga lemna let skydd, som omständigheterna föranleda, ätaga sig )D. MM. geom närvarande fördrag förbindelse, att ännu större omfing samverka med H. H, sultanen :ll det ottomaniska rikets skydd i Europa och Asien not Ryssland angrepp, i det de för detta ändamäl ippbäda ett i stort avtal af sina landtrupper, som kan finnas lehöfligt till uppnäende af detta mål. Dessa. landtripper skola DD. MM. ofördröjligen afsända till der eller de punkter af ottomaniska omrälet, som synis dertill lämpligast, och H. H. sultanen ofvar, att de britiska och franska landtrupper, som sälunda skickas till ottomaniska områdets skydd, skola röna samma vänliga mottagande och behandlas med samma aktning, som den britiska och franska sjömakt, hvilken sedan nägon tid användes i de törkiska farrattnen. Årt, 2. : De höga kontraherande parterna förplikta sig samitligen, att ömsesidigt utan tidsförlust meddela hvarandra hvarje förslag, som nägon af dem mottager omedelbart eller medelbart från ryska kejsarens sida, rörande fiendtligheternas upphörande, vapenstillestånd eller fred, och H. H. sultanen förbinder sig dessutom, att icke sluta något vapenstilleständ och icke inlåa sig i nägon underhandling om fred, äfvensom att icke afsluta nägra fredspreliminärer med kejsaren af Ryssland, utan de öfriga höga kontraherande parternas vetskap och samtycke. Årt. 3. Så snart ändamålet med närvarande fördrag blifvit, medelst afslutande af en fredstraktat, uppnädt, skola DD. MM. drottningen öfver det förenade konungariket Storbritanien och Irland samt fransmännens kejsare ofördröjligen vidtaga ätgärder för att genast draga tillbaka de stridskrafter till lands och sjös, hvilka användts för att uppnä ändamälet med närvarande fördrag, och alla fästningar eller positioner på ottomaniska området, som tidtals varit besatta :af Englands och Frankrikes stridskrafter, skola öfverlemnas till den höga ottomaniska Portens myndigheter inom förloppet af nägra dagar, räknadt från utvexlingen af ratifikationerna utaf det fördrag, hvarigenom närvarande krig slutas. Årt. 4. Närvarande fördrag skall ratificeras, och ratifikationerna utvexlas, sä snart ske kan, inom förloppet af . . . . . veckor, räknadt från dagen för dess underteeknade. Detta fördrag är afslutadt så, att andra makter äfvten kunna tillträda detsamma. Reformerna äro icke upptagna i konventionen utan äro föremål för ett särskildt protokoll.