Aftonbladet – 13 april 1854, sida 2

RIKSDAGEN. Presteståndet. Diskussion öfver femte puzkten af statsutskottets etänkande N:o-67, angående föreslagen lönereglering ör hofrätternes tjenstemän och betjente. Domprosten Thomander. Det skulle vara illa att landra utskottet för hvad det gjort, ehuru: detta på ingt när ej är tillfyllestgörande, ja derhän misslyce adt att 11 af de tjenstemän man lofvat och sökt beeda en löneförbättring genom förslagets antagande kulle de facto erhålla löneförminskning. Utskottet iger visserligen att hvad utskottet föreslagit skulle runda sig på hofrätternas egna framställningar, hvilka ongl. Maj:t. tagit till grund för sin proposition. Men uru kan det; hänga tillsammans med denna grund? lvardera af de tre hofrätterna har uppgjort sitt förlag, visserligen med flere likheter mellan Götha och skänska hofrätterna och största olikheter mellan dem påda och Svea hofrätt, hvars framställning njutit jutitieministerns ombuldande. I dessa förslag till tjenteoch lönereglering ligger utom andra den stora oliketen, att både Götha och Skänska hofrätterna tänkt ig och föreslagit kanslistgradens bibehållande, hvilsen tjenstegrad af Svea hofrätt har blifvit ansedd behöflig. När nu notarielönerna blifvit föreslagna ika, men Svea hofrätt med notarietjensterna mot samma betalsing vill förena de af hofrätten såsom jenstegrad obehöfligt ansedda kanslistbefattningarne, vilka de tvenne andra hofrätterna önska qvarstå, ligser väl ej i förslaget en rättvis ersättning för sä olika rbete. Är dlet så att kanslisttjevsterna äro obehöfiga, så må cde strykas ut ur staten, men behöfs deas arbete, bör man betala detsamma och ej lägga 4 ansvarsfulllt arbete som hofrätternas handlingar i vänderna på en renskrifvarekår, hvars egenskaper äro ut för sorgligt kända. Uti Svea hofrätts förslag att 4 en del af notariegöromålen: bestridda af extraordinarier med ordinarie skyldigheter dock endast met 200rdrs arfvode, ligger ett af den moderna reorganisationens fenomener, som vi!l,då man skrapat ibop de högre tjenstemännens löner sä -stora som möjligt, låta de unga utan ersättning bestrida arbetet. Talaren y:kade återremis: Prosten Tr:anceus delar öfvertygelsen att Götha hofrätts förslag tär bättre än Svea hofrätts, och att tjenstemännen geevom indragning af ljuspenningarne och revisionslösen jemte uppgjord fördelning af sportlerna skulle på sätt föreslaget är erhålla mindre än hvad de förut egde. Det farligaste af allt är dock att härigenom sanktioneras ett system af ext:aordinarier, som s aten förklarar sig behöfva men för hvilkas arbete den ingenting vill gifva. Uti detta statens förfaringssätt lisgger ett af de farligaste kräftsär för samhällets inre Mif, ty det kan ej annat än förefalla unga mån med båcgde hufvud och hjerta orättvist att för ett ordradt arbette ej erhålla nägon ersättning, att i sta.ens tjenst eggna många lönlösa är af sin lefnad för stt sedan, däå modet har sjnonkit, krafterna äro förs slappade, ocha den förmåga ynglingen egde att mot en tarflig utkomast, gagna sitt fädernesland, blifvit under mängåriga stirider mot nöd och bekymmer, bruten; förflyttas mel liten lön till en tjenst, sed n han blifvit beröfvad förmågan att gagna både sig sjelf och det allmänna. Dä hofrätternas arbete är grundadt på extra ordinarierne, hvilket jag anser orätt, motsätter jag mig förslaget och yrkar äterremiss. Prosten C. D. Arosenius instämde. Prosten Berlin instämde uti rådman Gräåäs vid betänkandet fogade reservation, och upplyste att det varit fråga om att ingå från Svea hofrätt med avhållan att slippax en löneförbättring sådan som den ifrågavarande. 1Materialier till ett bättre förslag saknades ingalundaa då man hade att tillgå hr Wetterbergs motion. Dett kan ej annat än vara vigtigt för statem att, genom amt fästa insigtsfulla unga män vid sig, för framtiden1 skapa en duglig tjenstemannakär. Doktor Bjöörkman var för återremiss, under önskan E—AEEREEREEEEERn