Aftonbladet – 12 april 1854, sida 3

a Ka nn Rn RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Plenum d. 11 April, e. m. Enligt hvad vi i gär omnämnde bifölls statsut skottets utlåtande n:o 66 angående 1:sta hufvudtiteln omfattande kongl. hofoch slotts-staterne, utan dis kussion. Samma utskotts utlätande n:o 67, angåend regleringen af utgifterne under riksstatens 2:dra huf vudtitel, sönderfaller i 11 punkter, af hvilka hvar ocl en serskildt föredrogs. 1:sta punkten tillstyrkandt förhöjning i justitierädens aflöning från 4,200 rdr til 3000, hvaraf 1050 itjenstgöringspengar och 4,000 rd lön, så att justitieråd vid uppnädd pensionsålder kunde taga afsked med bibehällande af sistnämnde belopp Ifrågavarande löneförhöjning, som icke blifvit af Kongl Maj:t begärd, utan af enskilte motionärer (hrr vor Hartmansdorff och Schwan) väckt, föranledde grefve v. Platen, som lemnade oafgjordt huruvida den vo.e behöflig eller icke, att protestera emot utskottets hä uttalade princip, att i följd af en enskilt motion höjs lönerne för statens tjenstemän, då regeringen, som dj väst borde känna förhällandet, icke äskat nägon för. höjning, oeh vore det, enligt talarens förmenande, full. somligt obefogadt af en riksförsamling att begära nägor sådan eller att upphäfva sig till mälsman öfver sta. tens embetsoch tjenstemän. Dessutom ansåg tala ren det föreslagna pensionsbeloppet vara för högt i jemförelse med den begärda förhöjninger. Tillstyrkte återremiss. Friherre Akerhjelm talade för bifall. Hr von Hartmansdorff ansäg behöfligheten af ifrägavarande löneförhöjning vara i ögonen fallande, dä man jemförde t. ex. en häradshöfdings löneinkomster med ett justitieråds. Talaren förundrade sig att dessa höga platser, med de nuvarande knappa lönerne, blifva besatte och trodde i följd häraf mången afskräcktes att ens aspirera till dessa rikets högsta domareplatser. flvad pensionen anginge förmenade talaren det vara ganska klokt, att pensioner i allmänhet så höjdes att pensionsmessiga och då vanligen utarbetade embetsmän kunde, med hopp om bergning, och till gagn för staten lemna sin tjenst ät yngre kraftigare viljor. På dessa skäl yrkade talaren bifall till denna punkt. Hr Printzensköld: Är det en sanning i all mänhet att om man vill hafva dugliga tjenare, man ock mäste betala dem bra, så gäller detta äfven om statens tjenare. Dä till justitieråder fordras de yppersta inom facket, böra de väl vara tillräckligt aflönade, på det att icke dessa embetsmän, såsom nu är fallet, behöfva för sin bergning åtaga sig enskilta uppdrag. Tillstyrkte bifall. Hr Cederschiöld yttrade sig äfven för bifall. Punkten bifölls. 3:dje punkten, tillstyrkande löneförhöjning åt revisionssekreterarne, bifölls, sedan blott en talare, justitiestatsministern, yttrat sig för bifall. 5:te punkten, tillstyrkande löneförhöjning ät hofrätternes tjenstemän och vaktbetjente upptog största delen af plenitiden, hvarunder yttrade sig: hr Dalman, som visserligen gillade utskottets grundsats att icke föreslå högre löner än Kongl. Maj:t begärt; men då utskottet vid flera föregäende tillfällen afvikit härifrån, trodde tal. att det nu hade haft fullkomligt skäl dertill, alldenstund en förbättring i lönerna för hofrätternas tjenstemän vore högst behöflig. Tal. instämde uti den af br Gräå i denna punkt afgifne reservation och yrkade återremiss. Grefve Mörner trodde, att då den af Kongl. Maj:t begärda och utskottet tillstyrkta löneförhöjning innefattade en medelväg mellan de af hofrätterna till Kongl. Maj:t insända förslag, borde man dermed vara nöjd. Tillstyrkte bifall. Fr Printzensköld härledde de af hofrätterna ull Kongl. Maj:t afgifna olika organisationsförslag från det inom desamma gällande olika befordringssystem. Pal. nagelfor härefter det inom Svea hofrätt rådande beferdringssystem och visade att af hofrättens 25 1edamöter 17 gätt till domarebordet frän fiskalss:dan, en (säger 1) från kanslisidan, och de öfrige från anIra verk. Tal. klandrade organisationsförslaget, derföre att Kongl. Maj:t i enlighet med Svea hofrätt, men emot de andra båda hofrätteroas förslag, uti detsamma föreslår indragning af kanslitjensterna, hvilka talaren ansåg ganska behöfliga. Yrkade återremiss. Grefve Sparre E. upptog till vederläggning den föregående talarens anmärkningar säväl emot det inom Svea bofrätt gällande befordringssystem som ock mot kan slitjensternas behöflighet, säsom blott innefattande renskrifning. Tal. instämde uti den af riksdagsfullmäkigen Ola Månsson afgifne reservation och yrkade derföre återremiss. Hr von Hartmansdorff ansåg förhällandena i demna punkt icke vara fullt utredda, bvarföre tal. yrkade återremiss i den syftning att det begärda anslaget 12,000 rdr skulle ställas till Kongl. Maj:ts disposition intill nästa statsreglering, då ett fullständigt organisationsförslag kunde för blifvande ständer framläggas. Herrar Carleson och Adelborg yrkade äterremiss. För bifall yttrade sig friherre Cederström, R., och hr Bildt. Efter verkställl votering, äterremitterades denna punkt med 46 röster mot 23. De öfriga punkterna, innefattande omflyttningar af mindre belopp från denna till andra hufvudtitlar, biföllos utan diskussion. Ståndet ätskiljdes kl. 3;11. Plenum d. 12 Mars, f. m. Af hr landshöfding Bergenstråhle väcktes under äberopande af 56 S regeringsformen och i följd af de betydligare eldsvädor, som inom en kort tid inträffat, en ny motion, äsyftade, att Rikets Ständer mätte hos Kongl. Maj:t anhälla om en revidering af städernas tomtoch brand-ordningar. Statsutskottets utlåtande n:o 68, angående regleringen af utgifterna under riksstatens 3:dje hufvudtitel, innefattande utrikes departementet, bifölls utan diskussion. Lagutskottets betänkande nio 14, tillstyrkande i viss mån arfsrätt för oäkta barn, afslogs,.sedan grefve Sparre, friberre Adlercreutz och hr Carleson, talat emot detsamma i den rent juridiska delen samt grefve Liljencrantz visat det störande och menliga inflytande pä familjen; som skulle blifva en följd af bifall till letta betänkande. Samma utskottsbetänkande n:o 15, tillstyrkande förändring af formuläret till vittnesed, föranledde friherre af Uygglas.att afstyrka ifrägavarande förändring, säsom obehöflig. :Friherre GCederström, grefve Sparre, E., och landshöfding Prytz talade för bifall. Hr Carleson yrkade äterremiss, på det att vittneseden måtte om möjligt ännu mera förkortas. Er v. Hartmansdorfj ansäg det icke vara skäl att öfvergifva det gamla formuläret, och tillstyrkte derföre afslag ä betänkandet. Vid: anställd votering afslogs detta betänkande med 52 röster mot 27. Samm: ;skotts betänkande n:o 16, om urtima tings hållande r handläggning af civila mäl; afslogs. Ekonomiutskottets betänkande n:o 74, afslogs med vidblifvande af ståndets i ämnet förut fattade beslut: sam