Aftonbladet – 12 april 1854, sida 3

1 j ma utskotts betänkande n:e 75, angående utarrende -fringsaf akaderiibemman, bifölls; samma ntskotts åf styrkande betänkande n:o 76 om all jords lika Be skattning, bifölls; samma utskotts betänkande n:o 77 bifölls. Presteståndet. I dagens plenum bifölls, genom 25 röster mot 18, lagutskottets betänkande n:o 14, i anledning af väckte motioner om arfsrätt för oäkta barn. Derefter diskuterades länge och väl frågan om tiden för nästa riksdags början. Flere af ståndet, säsom professor Lindgren, professor Carlsson och prosten Quiding ogillade expeditionsutskottets förslag och förklarade att utskottet ej egde rätt att, på sätt det gjort, behandla -frågan och i form af betänkande, liksom de öfrige utskotten, framställa förslag; dess verksamhet skall inskränka sig att af de olika åsigterna göra en resum. Prosten Quiding gick derhän att han ville räkna tiden för riksdags början ej från den dag föregående riksdag begynt, utan från riksdagens slut, och uttalade sin öfvertygelse om det orätta, olämpliga och skadliga i de tätt återkommande riksdagarne. Utan votering fattade ståndet det beslut, att med vidblifvande af sin redan uttalade åsigt bestämma den 15 Oktober 1856 som den dag då nästa riksdag skall taga sin början. Borgareståndet. Ekonomiutskottets utlåtande N:o 74, vidhållande utskottets uti N:o 22 framställda förslag om ett förtydligande tillägg vid 5 af 1843 års sockenstämmoförordning, blef lagdt till handlingarne, enär ståndet redan bifallit utskottets förra utlåtande. N:o 75, afstyrkande väckt motion om förändring i sättet för utarrendering af de s. k. akademioch hospitalshemmanen i Skåne, återremitterades på yrkande af hrr Indebetou, Björck och Billström och sedan den sistnämnde upplyst att godtycke verkligen kan ega ega rum och stundom eger rum vid det nu brukliga sättet för utarrenderingen. Deremot biföll ständet N:o 77, hvari utskottet, med frångående af sin i N:o 15 uttalade åsigt, tillstyrker väckt motion om utsträckning af den tid civile embe:smän mä, utan Kongl. Maj:ts särskilda tillständ, vistas å utrikes ort. I N:o 78 har ekonomiutskottet tillstyrkt en fram ställning till K. M. om åtgärder till skollokalernas förbättring i sanitärt hänseende. Detta betänkande föranledde en längre diskussion, derunder hrr Kock, Palander, Hesselgren och Stolpe yttrade sig mot betänkandet, dels derföre att de ansägo 1820 års skolstadga och 1842 års skolordning innefatta alla de i förevarande hänseende erforderliga föreskrifter, och att det endast ankommer på att dessa efterlefvas; dels derföre att de kostnader det skulle medföra att vid skolors anläggning följa de utländska, kanske luxuriösa mönster som kunde uppställas, skulle medföra alltför stora kostnader för mängden af våra kommuner och kanske derigenom hindra uppkomsten af skolor samt sålunda verka hämmande på undervisningen i allmänhet; dels slutligen emedan man hyste betänkligheter att säsom i betänkandet föresläs, inblanda polisoch åklagaremakterna i dessa ämnen. För bifall talade deremot, utom motionären br Almgren, äfven hrr Kistner, Ekenman, Henschen, Brinck, Asker, Boman och Gustafsson. Dessa hrr ansägo de ou gällande förordningarne ingalunda tillfredsställande, enär man på den tid då de utfärdades hade föga eller intet begrepp om hvad sednare ärs erfarenhet och forskningar lagt i dagen, beträffande vigten och nödvändigheten af rymliga, väl ventilerade och ändamälsenligt inredda skolrum. Den nu gällande skolstadgans äberopade föreskrift i förevarande hänseende innefattas uti en alltför allmän och sväfvande fras, för att kunna tjena till nägon bestämd efterrättelse rid tillämpningen. Den i utskottets förslag upptagne så maktpåliggande föreskriften om luftvexlingsanstaler är: för den gamla stadgan fullkomligt fremmande, iksom den ej heller ger nägra tydliga föreskrifter wuru beifran må kunna ske af öfverträdelse utaf de tadganden man förmenar deri finnas beträffande undheten inom skolorna, hvadan det säledes vore ganka nödigt att härmed komma på det klara. Hvad lutligen angär de betänkligheter man hyste iafseenle på kostnaderna, så vore dessa visserligen icke att; örbise, men dä saken är af en så genomgripande; igt och med hvarje dag blir det alltmer, enär en) lt större del af landets ungdom årligen insättas i! kolorna, så får man ej sky möjligen erforderliga anträngningar och uppoffringar för ett ändamäl som säller kommande generationers väl eller ve. Af så nycket större angelägenhet är det ock att vara be-! änkt på de nu rådande olägenheternas afhjelpande. om koleran synes allt oftare börja gästa våra byger, och erfarenheten nogsamt gifvit vid handen hyilet olycksbringande inflytande skolungdomens samnanpackning i trånga och osunda lokaler utöfvat, så nder denna som andra epidemier, icke blott omedel art och i afseende på dem som under rådande farot kunna befinna sig i sädana lokaler, utan äfven red afseende på den disposition för epidemier som erigenom i allmänhet grundlägges. Hr Asker medelade ur autentika källor högst tänkvärda uppgifter m gjorda rön och vunnen erfarenhet i detta hänsende. Samme talare hänvisade äfven till en nyligen tkommen skrift om luftvexling i kaserner, och anydde huru man sett sig nödsakad äfven för våra rydliga cch välbyggda kaserner vara betänkt på beöflig tillgång ä frisk luft, och han hemställde, om ke samma omsorg torde böra egnas åt de kaserner, er det uppvexande slägtet en följd af är mäste dväls, för att vinna uppfostran och danas till nyttiga iedborgare. Vid anställd votering segrade dock deras mening m voro för afslag med 24 röster mot 22. 3 få a AS RA