Aftonbladet – 1 april 1854, sida 3

Bondeståndet. Plenum den 1 April, f. m. Efter en längre protokollsjustering begärde Nils Andersson remiss af petitioner i bränvinsfrågan. Ekonomiutskottets betänkande N:o 67, i anledning af väckta motioner angående folkundervisningen, föranledde en lång öfverläggning, som slutade med bifall till utskottets framställningar. Betänkandet före-: drogs i sin helhet. Sahlström, som först yttrade sig, ansåg att presterna väl på flera ställen uppfylla sin pligt, men att de på andra deremot så mycket mera försumma tillsynen om och verksamheten för folkskolan. Emellertid, då ett par stånd redan bifallit betänkandet, så ville talaren blott yttra sina äsigter. Det sätt, hvarpå presterna behandlat denna fråga, har väckt talarens stora ledsnad och föranledt hos honom allvarliga bekymmer för folkskolans framtid. Då en prest (kontraksprosten J. B. Runsten, som var närvarande såsom ähörare) kunnat, säsom han i sin motion och reservation gjort, visa sig helt och hället misskänna och nedsätta folkskolans vigt och värde, dä en prest kunnat göra detta säsom ombud i riksförsamlingen, hvad nit skall man dä vänta af presterna i deras verksamhet för folkskolorna inom socknarne. Sädana yttringar af presters afvoghet emot folkskolan är det som förebäda en mörk framtid för folkupplysningen derest icke bondeständet med kraft och värma emotsätter sig dylika åsigter, som prosten Runsten uttalat. Nils Larsson, Per Bengtsson, Rudberg, Falk och mänga andra instämde. Derefter uppträdde Matts Persson och tadlade i skarpa ord de prester, som visa försumlighet i sitt äliggande att främja folkupplysningen; talaren sade sig af egen erfarenhet känna sådana p:ester. Det finnes visserligen en utväg att klaga hos konsistorium, men en sådan klagan länder til ingen åtgärd. Talaren hade derföre önskat en skrifvelse till Kongl. M:t i ämnet. Nyqvist talade äfven i samma syfte som de föregående båda och ansäg prosten Runstens motion