Aftonbladet – 22 mars 1854, sida 3

9. 8. Vv. Man förebrår mig att jag vill skänka be bankens tillgångar. Har jag väl velat vidröra ba kens :grundfond?:Är: det hägot annat än den up lupna vinsten jag velat afhända banken? J tale mina herrar, om räntefoten, men hafven j väl föl med räntefoten i alla länder? Om så är, då veten j 3 den för närvarande i allmänhet är 5 proc. Hos o kan likväl riksgäldskontoret afyttra obligationer t 47, proc., men är det väl rimligt att den enskild som ej har realsäkerheter att erbjuda, kan begä sådant? J talen om jordbrukets ställning. Jag väg: påstå att om vi hade en redastca, skulle vi finna, a summa inventarium af hvad som eges af denna ni rings idkare aldrig tillförene varit så betydligt som m J talen om bruksrörelsen, och jag medgifver att de: belägenhet ej är lysande, nemligen för den som är qvalificerad att vara bruksegare; men för den sor tillverkar dugligt jern, d. v. s. ej efter eget tyck utan efter konsumentens och köparens fordringar, fö den har aldrig en gynnsammare konjunktur funnits och aldrig hans vara blifvit bättre betalt än nu. talen om tillståndet i Dalarne och om en socken der som är intecknad till hela sitt värde. Ja, det ka icke hjelpas att detta blir följden der superiet tage öfverhand, säsom i Dalarne och äfven i en del a Skäne, hvars invänare i dessa dagar ingifvit en peti tion, under hvilken jag ville önska att de aldrig sat sina namn. — Bankens reglemente stadgar att ban ken skall af sin besparda vinst bereda en nödhjelps kassa, att användas till rikets heder och nytta. Ja; nar heller aldrig yrkat, att banken skulle afstå nägo annat än sin besparda vinst. Jag har visserligei hört, att en talare i ett annat riksständ sagt, at bäst varit om banken ej aflemnat nägot af sin vinst utan nu egt 50: millioner; men jag hemställer on någon skulle kunna lefva här i detta land, om ban n vore den enda som egde en skilling. Jag ber g anhäller, att man matte visa mig nägon bani som kan jemföras med den svenska. Ingen bank ege en sådan grundfond som denna, åtminstone ej der franska, ej den engelska; men vi skola alltid i Svergt ra klokare än i andra länder. — Hvad i öfrig statsutgifterna beträflar, så är det nu en gäng så att vi mäste votera fjerde och femte hufvudtitlarne. V må streta kuru vi vilja, det gär ändock. Äfven i detta stand finnes en majoritet som beviljar, och vi veta hurt det förhåller sig i de andra stånden. Neka vi utgifva vankovinsten, så borttaga vi endast med den ena hander hvad vi måste gifva med den andra. Något ondt vorc I heller icke deri, om vi något rörde på de döda foster som ligga i bankens hvalt. Banken har sedar ett helt år, och äfven midt i vintern varit i tillfälle att köpa vexlar; än i dag fortfar den dermed. Ha vi lå nu, dä skeppningen börjar, att befara nägra vålor för banken? Blott ett enda års god skörd skulle söra välståndet i landet allmännare än någonsin, och ir det då skäl att öppna nya lanetillgångar, då med len lättsinnighet som hos oss räder i allmänhet man sanska lätt inser hvarthän sådant skall leda. Dat rärsta onda hvaraf vi lida är värt kautionssystem, men letia kunna vi ej ändra, ej förr åtminstone än vi få 0 regering som säger: på detta elände måste blifva stt slut Br Wallenberg: Jag nödgas påminna derom, att hr chwan förbigätt en vigtig omständighet: han har remligen ej sagt om han vill att nägra banker skola nnas. Att innehålla en del af bankovinsten tror jag mellertid vara enda vägen att få nägra sådane. ven jag ogillar borgenssystemet, och jag tror att n utväg att motarbeta det vore, att gynna med 1Are ränta de filialbanker som ej lemna lån mot re erser på namn. Men att på en gång stadga, att ndast realsäkerheter skulle få antagas, anser jag vara tt vådligt strypsystem. Hvad riksbanken beträffar, nser jag den ej så oförbätterlig som man påstätt. exelköpen oeh kreditiverna äro tvenne vigtigu, på le sednare åren gjorda framsteg. Vill man ej fullomligt frigifva bankrörelsen, måste man väl utveckla et nuvarande systemet. Hr Boman: Beklagligen har fyllerilasten inträngt i Jalarne, säsom annorstädes, men säkert ej värre der n på andra orter, och jag protesterar emot att, såom hr Schwan gjort, utan undersökning döma en el provins. Hr Schwan: I afseende på mina åsigter om bankäsendet, får jag hänvisa till hvad jag på f. m. ytat. Jag skall aldrig med min röst bidraga att omörta någon privatbank, och jag har tackat upphofsannen till filialbankerna, hrilka burit goda frukter. len medel för filialbanker finnas ännu outtagne i anken, och det har visat sig ej vara så lätt att till tt bankbolag få tillsammans personer som vilja ikläda g solidarisk ansvarighet. Mina värda antagonister ehagade häraf finna att jag är långt ifrån att vara ågon fiende till bankinrättningarne. Sedan slutligen hr Asker protesterat mot den satsen tt depositionerne ej skulle få vidröras och i bankens örelse användas, förklarades diskussionen slutad, och ran skred till de voteringar vi i går omförmält då