Aftonbladet – 16 mars 1854, sida 2

lerom nämnde att den äldsta flickan — hon är, efter som han trodde, omkring sexton år — skall vara mycset vacker... — Det kräket vackert! — skrek Regina till, alldees förglömmande med hvem hon hade att göra. En blixt upplyser ej håstigare ett mörkt rum, än dessa Reginas ord upplyste Gyllensten om hennes verkliga kön ych hela hennes förhållande till prinsen, äfvensom derom tt hon på något sätt måste vara svartsjuk på den unga flickan, om hvilken de talat. Regina åter hade knapt uttalat dessa ord; innan hon nsåg sin oförsigtighet, och beslöt genast att föra honom bakom ljuset, hvilket ofelbart skulle hafva lyckats med hvilken som helst, utom Gyllensten. Hon började nemligen att med hela skamlösheten af en pojke, nyss sluppen ur slyngelåren, omtala huru som hon sjelf varit kär i Cecilia och huru fjer denna gjort sig. Under det hon talade hade Gyllensten satt armbågen emot knäet och lutat hufvudet mot handen, liksom försänkt i djupa tankar, men egentligen för att ostörd få betrakta Regina. Han fann att denna qvinna, iklädd den drägt, som tillhörde hennes kön, skulle kunna göra anspråk på att anses såsom en skönhet af första ordningen, väl värd att eftersträfvas till och med af en Gyllensten . . . Men... förmådde han läsa rätt i hennes själ, så hade Gyllenroth förrådt deras planer med Cecilia fö den föregifne kornetten och derigenom väckt Reginas fruktan och svartsjuka. Han insåg sålunda att han nödgades undanrödja alla misstankar i detta afseende — åtminstone hvad honom sjelf beträffade, ty eljest fruktade han att Regina, långt ifrån att främja hans planer hos prinsen; tvertom skulle göra allt, för att motarbeta dem Det var derföre högst nödvändigt att icke låta ett ende ord undfalla sig, som kunde komma favoriten att tro det äfven han umgicks med planen att begagna Cecilic såsom lockbete. — Orsaken hvarför jag efterfrågar dessa begge bari är ingen annan än den, att jag har anledning förmod: det Stobee haft mindre hederliga afsigter med att upp taga dem såsom sina fosterdöttrar ..-. Ni förstår väl min bästa kornett, att jag på allt sätt i verlden måst bereda mig tillfälle att afslöja denne hycklare, som fö ett ringa och ofrivilligt fel lade sin egen maka i grafven Regina andades åter. Hon var öfvertygad att ho icke var upptäckt. För första gången hade en man öf verlistat den erfarna intriganten. Då hon ingenting svarade, uppsteg Gyllensten :..