Aftonbladet – 4 mars 1854, sida 2

ut för ganska svåra kritiker både af dem, saken specielt rörde, och hos: rikets ständer, hvilka, serdelesi förstnämnde hänseende, hade åtskilligt att erinrä. Deremot förtjenar den af öfverstäthållaren grefve Hamilton föreslagna och är 1850 af Kgl. Maj:t förordnade förändrade organisationen af polisen i hufvudstaden att nämnas såsom ett framsteg, hvilket jemväl lärer kunna sägas om det utaf den nya polismästaren i Götheborg, Norin, i enahanda hänseende gjorda och af regeringen gillade förslag. Från landtförsvarsdepartementet har år 1849 emanerat den som vi tro i det hela ändamålsenliga författningen om utskrifningssättet och inrättningen af allmänna beväringsmanskapet,, hvartill förslaget likväl var uppgjordt af förre krigsministern friherre Peyron och af rikets ständer granskadt; en ny organisation af krigskollegium, hvilken likväl hufvudsakligen lärer varit utarbetad af finansministern; organisationen af ett artilleribatteri i Hernösand; upplösande af invalidinrättningen på Ulriksdal; raseringen af Christianstads fästning och några andra åtgärder af ungefär enahanda ringa betydelse. I öfrigt spårar man i denna förvaltningsgren hufvudsakligen ett helt och hållet förändradt befordringssystem, hvarvid mången kiagade öfver prejudice, samt införandet af det titelväsende både inom armåen och regementena, hvars afskaffande proklamerades såsom ett slags catonisk grundsats under de föregående åren af konung Oscars regering och friherre Peyrons minister, men som under hr von Hohenhausens förvandlades till ett verkligt slöseri i motsatt riktning; hvarförutan man ej heller torde böra förgäta den I vigtiga reformen af tvenne underafdelningar eller klasser af svärdsorden såsom utmärkelsetecken för underofficerare och gemenskapen. Beträffande finansdepartementet, hvars chef, hr Sandströmer, utan tvifvel är en af våra förnämsta kapaciteter såsom embetsman, så förmärktes der någon större rörelse. Några af rikets ständers nära bortglömda äldre framställningar från 1841 till 1845 årens riksdagar företogos till afgörande, t. ex. om areglering af kronofiskena i riket; om kronobrefbäringens utgörande m. fl.; samt från 1848 års, om förvaltningen af häradsallmänningarna; om assuransafgift för rekommenderade bref m. fl. I afseende på frågan om beskattnings-, uppbördsoch redogörelseverket blefvo, för att ej nämna en skyndsam verkställighet af Riksens Ständers derom fattade beslut, äfven åtskilliga andra ändamålsenliga åtgärder vidtagna, t. ex. en sådan reglering af landsböckerna och länens ränteriräkningar, att dessa räkenskaper 14 månader tidigare än förr varda underkastade kammarrättens granskning, m. m. som leder till kontroll och förenkling i räkenskapsverket; åtskilliga förbättringar ide iorikes postförbindelserna och förbedelser dertill i de utrikes tillhöra äfven denna period, under hvilken postverket, efter hr friherre H. Hamiltons plötsliga afskedstagande 1850, i följd af någon utaf Kongl. Maj:t genom finansdepartementet yttrad missbelåtenhet med åtskilliga af hr friherrn såsom generalpostdirektör sjelftagna mått och steg, erhöll en ny chef i f. d. statsrådet hr friherre Stael von Holstein, hvars administrativa förmåga länge inom konungens konselj varit lika pröfvad som erkänd. Flera nyttiga propositioner förbereddes äfven till den blifvande riksdagen t. ex. om upphörande af den s. k. begrafningshjelpen vid tillträdande af embeten och tjenster; om utbyte af åtskilliga förvaltande verks inkomster, emot bestämda statsanslag,; angående beredande af rättelse uti den oriktiga och för de skattdragande ytterst betungande beräkningen af salpeterhjelpen inom Småland och Öland, m. m., som fördelaktigt utmärker administrationen af detta departement; men då hr Sandströmer ville taga ett steg längre fram och föreslog Konungen, att med nägra modifikationer förnya sin proposition om skatteförenklingen, i och för hvars genomförande hr Sandströmer 3 år förut blifvit af konungen upphöjd till sjelfskrifven representant, strandade han emot både ministerens pluralitet och Konungens vilja, och hade som bekant är derefter icke någon varaktig stad inom konseljen, utan förflyttades, redan ett par månader efter början af 1850 års riksdag till det landshöfdingeemhete han ännu bekläder. Slutligen böra vi för utrikes departementet anteckna: konventionen med Danmark (Augusti 1849) i Christiania, angående afsändande af en svensk-norsk occupationscorps till Sleswig; afslutandet i förening med finansdeparmentet af postkonventionen med England (Aug. 1850), hvilken utan tvifvel har haft till följd underlättandet af postförbindelserna med detta rike, samt slutligen regleringen af konsulatdistrikten och konsulernas löneinkomster. Deremot lågo de trånga prohibitiva åsigterna och intressena fortfarande emot, då såsom nu, ett lyckosamt resultat af de påbörjade underhandlingarne om afslutande af en handelstraktat med Frankrike. Inom denna ram inneslutes den ur officiela källor hemtade teckningen af den Sparreska ministerens verksamhet under tiden från riksdagens slut 1848 till dess början 1850 — med undantag naturligtvis för de kuranta målen, hvilka gå efter ett slags slentrian. All utläggning eller kritik är här öfverflödig. Men förnekas kan ej att jemförelsen med konung