Aftonbladet – 1 mars 1854, sida 2

— Chinesernas utvandringar. Sedan China genom engelsmännen blef öppnadt för verldshandeln hafva också de ända hittills, liksom ryssarne, i sitt eget land strängt qvarhällna chineserna vetat att) finna vägen till alla verldsdelar. En tysk sinolog yttrar sig deröfver på följande sätt: I chinesernas utvandring i massa till alla verldens trakter se vi en stor och följdrik rörelse. De ersätta, ätminstone till en del, det förra slafarbetet i de engelska kolonierna och synas vara bestimda att under tidens lopp öfverallt uttränga det. På Mauritius, Trinidad ochi Guyanaär man särdeles beläten med de chinesiska kulis. De blefvo för ej länge sedan införda på Jamaica och i andra engelska besittningar, derefter äfven på Cuba, der de redan utgöra en betydlig del af befolkningen. Man värderar dem öfverallt som nyktert och fitigtfolk och fruktar endast deras böjelje att isolera sig och hälla sig för sig sjelfva, hvarigenom de blifva farliga för landsinvänarne. Chineserna intaga redan i Nordamerikas Förenta Stater, isynnerhet i vestern, en så v.gtig ställning, att de till och med funno ct rum i presidentens budskap i December 1853. Detamerikanska sau.h l!sväsendet behagar dem i hög gral; det har mycken likhet med den clanstyrelse som är rådande i mellrsta delen af riket luescn fogar sig litt efter det nya hemnets lagar, seder och bruk, och tyckes till och med starkt benägerför den med amerikans ka konfederationen innerligt sammanväfd protestantismen.