Aftonbladet – 22 februari 1854, sida 3

Presteståndet. Plenum den 22 Februari kl. 10 f. m. Efter verkställd protokollsjustering och bordlägg ning af inkomne utskottsbetänkanden, hvaribland stats itskottets betänkande i anledning af Kong. Maj:ts proposition om beviljande af ett särskildt kreditiv a 2, million rdr bko, föredrogs bankoutskottets be.änkande JM 14 angäende Kongl. Maj:ts proposition om illämpning af decimalsystemet på rikets mynt. — Doktor Björkman ansäg hela förslaget isitt nuvarande sick mera skadligt än nyttigt; det vore ofullständigt, emedan det äsyftade decimalsystemets tillämpning lott på nu gällande mynt, men icke på mått, mäl och vigt. — För sin del önskade talaren att frågan måtte få hvila till dess den kunde behandlas i denna sednare utsträckning. — Professor Agardh fann det af doktor Björkman framställda förslag om frågans hvilande vara i uppenbar strid mot grundlagarne. FTalaren upplyste att uti ganska mänga länder vore decimalsystemet tillämpadt på myntet, men icke pi mätt, mäl och vigt, och för att nämna ett enda land, androg han England, hvarest en kommitte blifvit bildad för denna frågas utredning, och till hvilken kommitt Englands förnämsta vetenskapsmän afgifvit svar å af densamma framställda frågor om nyttan och ändamälsenligheten af decimalsystemets införande på engång i både mynt, mått, mål och vigt; och utföllo dessa frågor nekande, på den grund, att man först borde vänja sig vid systemets tillämpning på myntet, såsom oftast i handeln förekommande. :Talaren trodde att metriska systemet hade ännu alltför mänga motständare för att kunna vinna framgäng. Skälea för motständet voro dels obekantskap med fördelarne af decimalsystemet och dels egoism. Visserligen vore den kongl. propositionen hvarken konseqvent eller strängt vetenskaplig, och den likna des derföre af talaren vid en skuta utan mast som hvarje vindstöt kastar på sidan, men han ansäg sig dock pligtig att understödja den för sjelfva principens skull. Man trodde sig blott finna en fördel för rä kenskapsföraren af det nya systemet; och då staten vore den största rökenskapsföraren, borde väl rikets ständer antaga ett system, som besparade så mycken tid, isynnerhet som det är en statsekonomisk grundsats att besparing i tid är pengar. Yrkade äterre: miss för frågans fullständigare behandling. Biskop Heurlin uppläste sitt vid 1848 ärs riksdag i ämnet afgifva yttrande och pöpekade nu ytterligare den mängå trassel och olägenheter han ansäg härflyta af decimalsystemets tillämpning på myntväsendet, äfvensom de icke obetydliga kostnader som blifva en följd häraf. Yrkade äterremiss. Doktor Sandberg ansäg fördelarne af en förändring i värt nu varande myntväsende icke vara sä stora att de motsvarade kostnaderna. Dessutom vore detmnu före slagna systemets införande på myntet blott en half mesyr. Ville man göra en genomgripande reform häruti borde man tagit steget ful!t ut och införa det metriska systemet i dess helhet. Yrkade på äterre miss. Doktor Broman. Då talaren betraktade utskottets förslag, mäste han till alla delar instämma uti de gjorda anmärkningarne. Yrkade afslag å betänkandet. — Häruti instämde prosten Arosenius. Professor Selander. Äfven han hade vid en föregäende riksdag yttrat sig i denna fräga och vore ännu mera öfvertygad att decimalsystemet förr eller sedpare äfven här skulle blifva infördt. Lika högt som nägon annan vördade talaren det bestående, men denna vördnad gick icke till afguderi, då något bättre kunde erhållas i stället för det gamla. Biskop Jallström, lektor Sonden, prostarne Lagergren och Wåhlander samt doktor Gumelius tillkännagåfro att de voro för decimalsistemets tillimpning på värt mynt och yrkade återremiss för frågans vidarc utredning. Härefter företogs till diskussion allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande N:o 37, angående mosaiska trosbekännares rättigheter; men dä öfverigsningen derom fortsättes i afton, få vi derföre i ett sammanhang redozöra. Borgareståndet. Plenum den 24 Febr., kl. 10 f. m. Sedan ståndet beviljat hr Schenström 8 dagars permission, räknadt från i morgon, börjades föredrag