Aftonbladet – 13 februari 1854, sida 1

frågor icke kunna lösas genom kännedomen af det förflutna allenast, och mängden af de mäktiga, sinsemellan stridiga intressen, som aj nu hota att spränga våra åldriga samhällen ur sina fogningar, påkalla något mer äm en ytlig bekantskap med de mångartade krafter, ,Isom röra sig i deras inre, men det har ermed-lertid beredt en möjlighet att bilägga dylika r tvistefrågor på ett sätt, som ensamt kan leda till allmänt gagn och varaktig försoning, och det har gifvit rättvisan och sanningen en ny il kraft att göra sig gällande, som blott kan leda till mensklighetens bästa. Vi syfta härvid egentligen på den nya vetenskap — statistken — hvilken, ursprungligen framkllad af detta begär efter faktiskt vetande, i sednare tider vunnit ett så mäktigt och alltmera stigande inflytande på afgörandet af fokens vigtigaste inre angelägenheter. Statistiken har icke blott för vettgirigheten öppnat ett nytt fält, som erbjuder de rikaste vyer för den Isom har sinne för allmänna angelägenheter, den har äfven gifvit statsmannen tilltälle att med matematisk noggrannhet pröfva befogenheten af stridiga anspråk, och att i de mest invecklade förhållanden finna vägen till hvad som är praktiskt och rätt; de afvikande meningarne hafva, der statistiken vunnit insteg, nödgats från teoriernes molnregion stiga ned till verklighetens prosaiska område; och i det denna vetenskap sålunda beredt möjligheten af ett helsosamt slut på deras gagnlösa tvister, har densamma tillika lagt den fastaste grund för en bättre framtid. Ett allmänt intresse för denna kunskapsgren har derföre i sednare tider -uppvaknat. Icke blott frurstar: och diplomater, folkrepresentanter ochh enskilde medborgare af alla klasser sökta nu,. med statistikens bistånd, vinna upplysimingar: om statens politiska inrättning, befolkningens. tillstånd och behof, den fysiska och intellektuella, sedliga och industriella kulturen; man. betviflar icke mera nyttan af en vetenskap, . hvaraf behofvet med hvarje dag blifvit mera kännbart; man bemödar sig blott att åt dessa forskningar bereda en större säkerhet, och en högre fulländning åt dess resultater. Men dessa bemödanden hafva stora svårig— heter att öfvervinna. Statistiska iakttagelser: äro nemligen ofta till sin natur så invecklade, . att en fullkomlig noggrannhet gränsar till det omöjliga; vidare äro olikheterna i metoden för sådana iakttagelser, den stora personal — med olika individualiteter — som erfordras till uppgifternes upphemtande, de mång-faldiga intressen, som genom dessa forskningar antingen verkligen blifva eller tro sig blifva så förnärmade, omständigheter, som alltid i. mer eller mindre mån inverka menligt på upp-gifternas tillförlitlighet. För att, såvidt möj—ligt är, undanrödja dessa svårigheter har man. derföre numera. snart sagdt, öfverallt anför trott ledningen af dessa arbeten åt en ce stran . myndighet, som med tillbörlig insigt i weter.skapens fordringar och natur, varit i tillfäl le att på det mest ändamålsenliga sätt. förbere da och anordna dessa forskningar. Äfven ett annat icke mindre vigtigt ändar ål bar man dermed sökt uppnå. De sprid da uppgifterna måste samlas på ett ställe, O.n det skill blifra möjligt att erhålla en san tidig öfvrsigt af hela landets tillstånd; de måste äfvn granskas och så ordnas, att de, så vidt möjligt, åskådliggöra hvad de äro ämnrz,de attittrycka. Icke nog dermed. De måste jemför:s, sammanbindas och förklaras, om icke läsaren midt i sjelfva öfvexflödet af fakta, skall af dem remta ringa eller ingen upplysning; och en ådan bearbetning, som först adlar siffrorna ill statistik, fordrar särskilda insigter och egenkaper, som icke gerna anträffas på många änder. Det lärer derföre för närvarande knappt innas mer än två stater i Europa, som icke: illegnat sig inrättningen af statistiska byråer, ch dessa äro Portugal och Sverge. Hos oss är likväl behofvet af en sådan intitution icke mindre kännbart än i andra länler; ty, oaktadt de betydliga kostnader och det cke ringa arbete, som för närvarande nedigges på en mängd särskilda berättelser öfver åra näringsoch populationsförhållanden, äro i dock, i saknad af en mängd högst väsendtga upplysningar öfver vårt eget land. Hvad Vanna Vi t. ex. om jordbruket, Svergiees ojemörligt vigtigaste näring, af hvars treffnad eller anmakt hela vår materiella välfärd är så huf-udsakligen beroende? Vi erhålla några uv:ppifter öfver produktion af spanmål och potatis; en vi sakna alla dylika öfver afkastningen ti alla andra rotfrukter än den sistnämnda, fver odlingen af de vigtigaste handelsoch faiksväxter m. m. Man säger oss arealen af ädernes jord och dess fördelning i åker, äng, (08, 0. 8. v., men meddelar icke några liktade upplysningar öfver landets areal, hvarenom vi naturligtvis icke heller kunna inemta, huru stor del af riket eller dess särtilda provinser är odlad eller ouppoidlad o. s. Och med hvilket förtroende kunna vi mottaga dessa uppgifter öfver rikets spanålsafkastning och kreatursafvel ! Man skulle unna förvånas att något så lösligt och godckligt så länge fått ligga till grund för hela ir kunskap i denna väg, om man icke kände, PS ASO DVR MR Rr sger en så tjusande effekt i ett Par scener Ste akten. Salario och Salarino hafva i visst hänseende mma funktion här, som kören i det antika ådespelet. De föreställa det bättre folket i NE KI a