Aftonbladet – 9 februari 1854, sida 2

Berlin den 4 Februari. Från Paris berättas der den 3 Februari, middagstiden, pr teleaf: Kabinettet i Tuilerierna har besvarat ssslands förfrågningar i afseemde på flottors inlöpande i Svarta hafvet. Den ryske nbassadören hr Kisseleff lemnar nu Aris. Detta öfverensstämmer äfven med hvad som en 1 Februari på aftonen, straxt före poens afgång, skrifves till Indipendance belge: Kriget är nu afgjordt; det var så förut, ren det är det, såsom jag tror, numera äfen officielt. I dag vid middagstiden har hr Irouin de Lhuys aflemnat det!definitiva svaret å hr Kisseleffs frågor, och i en anda som r föga gynnsam för fredens wprätthållande. Ir Kisseleff uttager denna aton sina pass, ör att kanske i morgon begifa sig från Pas. Man försäkrar att han ufärdat ett cirulär till sina landsmän i Paris, hvari han ppmanar dem att ofördröjligen lemna Paris. egeringen skall begynna den nya bana på vilken den nu inträdt, med ea högtidlig förlaring i Monitören, att den icke vill göra röfringar, ej en gång en tumsbredd land, utan ndast upprätthålla den europeiska jemvigten Ja Se VN Vi meddela längre ned in extenso engelska lrottningens trontal. Den som skulle varit böjd utt af den moderata hållningen i detsamma Iraga slutsatser om fredens upprätthållande, var dock högligen bedragit sig; de påföljande lebatterna i parlamentet och ministerens förklaingar ådagalägga temligen klart att kriget numera är oundvikligt. Man antager, att de förslag som grefve Orloff medfört till Wien och Berlin innehålla vissa ryska medgifvanden, som äro beräknade lerpå att erbjuda de tyska stormakterna ett visst sken af ersättning för de band man vill lägga på deras frihet. Det talas bland annat om, att han af Österrike skall begära fritt genomtåg genom Galizien och Ungern för ryska trupper. De nyaste underrättelserna från krigsteatern bekräfta icke furst Gortschakoffs afsättning. General Schilder, som är synnerligen utmärkt inom ingeniörfacket, synes endast vara ditkommen för att öfvertaga den tekniska ledningen vid försöken att intaga Kalafat och passera Donau. Man synes ffortfarande bereda sig till det stora anfallest mot Kalafat. Enligt en underrättelse från Wien skulle ryssarne den 28 börjat att åter närma sig denna vigtiga punkt. Från Svarta hafvet meddelas ingenting af vigt annat än den förut oss på enskild väg tillhandakomna telegrafdepeschen om flottornas ankring vid Beykosviken. DANMARK. Berlingske Tidende, meddelar, att konungen hållit statsråd både den 1, 2, 3 och 4 dennes. I Folkthingets möte den 3 återvaldes Rotwitt till president samt Tscherning och Monrad till vicepresidenter. Den 4 företogs i Folkthinget första behandlingen af ett lagförslag om ökad utskrifning till sjökrigstjenst för år 1554. En längre diskussion uppstod härvid. Tscherning önskade, att regeringen ville begagna detta tillfälle attuttala sig om, huru begreppet neutralitet skulle tolkas; måhända vore icke regeringen förberedd att svara härpå, men i financielt hänseende måste det dock intressera riksdagen. Justitiemin:stern svarade satt rikets ställning icke vore obekant för rikscdagen, men att han icke vore bemyndigad att närmare inlåta sig på de särskilda punkterna. Om penningar erfordrades så skulle finansministern framlägga nödiga förslag i detta hänseende. Marinministern anmärkte att det ringa antal folk man begärt att få utskrifva ur handelsflottan, visade, att här icke vore fråga om aktift dels tagande i något krig, utan bloitt om polisanstalter. Monrad tyckte, att ett sådant uppträdande af regeringen såge ut som ett onödigt framträngande på den politiska skådeplatsen, men man kunde naturligtvis icke veta, hvilka motiver regeringen hade dertill. Finnes det något skäl till så storartade polisanstalter? van har ofta sett stora flottor vid de danska kusterna , utan att sådana anstalter blifvit vidtagna. Talaren hade många betänkligheter att gå in på förslaget. Hvarföre lät man icke det öfriga (frågan om nödiga penningar) följa med på samma gång? Han rådde thinget att icke gå in på denna lag, innan man visste, huru stora penningsummor det skulle kosta och regeringen hade uttalat sig mera öppet om sina planer. Marinministern anmärkte att ee nr a 4 I beloppet af kostnaderna ännu ej kunde beräka nas; så snart det kunde ske skulle finansministern framlägga förslag derom. Rosenörn fann det naturligt att riksdagen önskade ytterligare upplysningar, men trodde att dessa ännu icke kunde lemnas och att saken fordrade skyndsamhet. Yscherniny anmärkte, att man redan hade ett betydligt antal örlogsmatroser, i andra länder var man mycket försigtig med att draga folk från handelsmarinen. A. Ilage uttalade att regeringen borde bortkasta alla tankar på aktift deltagande i kriget. Marinm.nistern upplyste, att om lagen antogs qvarstodo ändock 9382 man i rullorna för handelsflottan utom dem som för ögonblicket äro ute till sjös. Utbryter kriget, kommer det att hvimla af örlogsskepp i de nordiska farvattnen; det vore då af största vigt att der funnes örlogsmän för att hålla polis; ty mellan örlogsmän herrskar ett frimureri på sjön, de respektera hvarandra. — Enhälligt beslöts rr ATK EE SARA TÄNKA bt BESPARA h sist förbjöd hon mig att för nigon menniska vad hon saot.