RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln, — Plenum den 28 Januari kl. !(,6 e. m. Hr Rosensvärd afsade sig sin plats som ledamot i bankoutskottet. De i förra plenum bordlagda och af oss redan omnämnda utskottsbetänkanden blefvo nu vid skedd föredragning änyo bordlagda. Till ständet hade inkommit och bordlades för första gängen Konstitutionsutskottets betänkande N:o 2, angaende det sedan sistlidne riksdag hvilande representationsförslag; Bankoutskottets betänkanden N:is 22 —25; Lagutskottets d:o N.is 5—7, samt Allmänna Besrärsoch Ekonomiutskottets d:o N:is 14 till och med 24. Presteståndet. Plenum den 28 Jan., kl. 5 e. m. Till ständet hade inkommit och bordlades för 1:sta gången statsutskottets betänkanden N:is 22, 23 och 24. N:o 25 öfverlemnades till bevill-ingsutskottet. Ekonomiutskottets betänkanden N:is 14 23, konstitutionsutskottets betänkande N:o 2, med det frän sista riksdag hvilande representationsförslag samt i sammanhang dermed gjorda förslag till ändringar i de andra grundlagarne; lagutskottets betänkande N:o 5, med tillstyrkande att Rikets Ständer måtte förklara att det gjorda yrkandet om pröfning af lagberedningens förslag till civillag i sin helhet icke kan antagas. Samma utskotts betänkanden N:is 6 och 7, det sednare om ändring af 7:de och 17:de 8S i 30 kap. rättegångslalken, afseende förändradt sätt för revisionsskillings utgående. Statsutskottets betänkande N:o 20 och bankoutskotteis N:o 6 voro tvenne gänger bordlagda och afgjordes nu på följande sätt: Det förra, eller N:o 20, med Kongl. Maj:ts proposition om förmedling af lägenheterna ä kronoparken Strandskogen på Öland, föranledde följande yttranden af Prosten Melen, som intygade sanningen af att dessa lägenheter voro så ytterst svaga, att innehafvarne af desamma ej kunna utgöra den deraf utgående skatten, anseende dock att de som förorsakat skadan äfven voro skyldige att rätta den. Talaren påstod, att yttersta grunden till det beklagansvärda tillständ, i hvilket dessa kronoparks-lotter sig befinna, vore att söka hos Rikets Ständer, hvilka, genom den lagbestämmelse som gjordes vid dessa parkers öfrerlåtande ät enskilda, inledde befolkningen på den fattigdomssträt der beträdt; ty nekas kan ej, att denna jord är abnormt beskattad, och orättvist nu, då skogen, dess enda tillgång, långt för detta är borthuggen. De första egarne af dessa lotter redde sig bra, sålänge densamma räckte, ja drogo icke sä liten vinst; men nu har ett desto större elände trädt i stället; dessutom begäres ej större eftergift för dessa lotter än lika beskattning med den öfriga jorden, och då talaren ej kunde godkänna statsutskottets skäl för afslag, yrkade han återremiss. j