Aftonbladet – 13 januari 1854, sida 1

— Hon lyssnade likväl ... Öfverståthållaren låtsade ej höra dessa ord, utar fortfor: — För att nu på allt sätt lätta er resa, så följ Gyllenroth, som i morgon begifver sig såsom kurir till Skåne. Han är er verklige vän. Med den varmaste vänskap har han talat om er och begråtit er död, både för sin egen och för Sveriges skull, som är i så stort behof af trogna och skickliga offieerare. — Gyllenroth är, likasom Gyllensten var, min barndomsvän — sade öfversten allvarsamt. — Gifve Gud at han för mig bibehållit samma vänskap hvarmed jag alltid omfattat honom. — Derom är intet tvifvel. Men nu åter till edra angelägenheter. Blif denna dag qvar hos mig. Ni kan ju så gerna vara hos en vän som på ett värdshus. Då kunna vi ock få tid att närmare talas vid, ty nu mnåste jag lemna er. Stobee ville göra invändningar, men gaf dock :snart i vika, då baron Taube föreställde honom huru angeläget det var för hans husliga lycka att oförberedt kunna öfj verraska och demaskera förrädaren, och derigenom bäst öfvertyga sig om sin hustrus trohet. — Bor ni i staden — sade han — så är inom en timma er återuppståndelse från de döda känd, och Gyllensten kan då genast erhålla avis ... — Derför vore det måhända bäst att genast resa ... — Godt. . men på hvilket sätt kommer hr öfversten fortast fram, antingen genom att resa med Gyllenroth, hvilken far som kurir, eller att som enskild resande bli uppehållen på alla gästgifvargårdar? Detta skäl var obestridligt. Men baronens förslag att om aftonen föreställa honom för arfprinsessan afslog han bestämdt. Han utbad sig till och med att slippa infinna sig vid öfverståthållarens taffel. Taube biföll det, tryckte vänskapsfullt hans hand och lemnade rummet. Å FEMTE KAPITLET. Det var naturligt att Stobee, så snart han blef enssam, skulle öfverlemna sig åt de dystraste tankar. Han förbannade sin dårskap att hafva anförtrott denna unga och sköna qvinna i en annan mans händer, och ännu mer fördömde han hennes känslolösa slägt, som nästan jagat henne ur sin krets och genom sitt uppförande tvingat henne att söka skydd i den förrädiske vännens hem.