Aftonbladet – 5 januari 1854, sida 3

illrådig, åt hvilken den borde anförtro dennal var xpedition. Franklin erhöll befälet deröfver.j dju Utom det bistånd han om möjligt bordedel e Parrys expedition, hade han i uppdrag attlän fteckna kontinentens stränder öster om Cop-lnin ermine-floden, samt att betämma dessa trak-var ers latitudsoch longitudsförhållanden nog-gar rannare än Hearne, deras första upptäckare, unnat göra. Han åtföljdes, utom af andralde jöofficerare, äfven af doktor Richardson tra ch löjnant Back, namn som på den att wonom banade väg blifvit frejdade. I Maj llös 819 inskeppade han sig till Hudsons Jay, som var bestämd till expeditionens utha sångspuskt, men framkom ej, i anseende ldj ill den stora mängden af is som stängde vä-va sen, till sin bestämmeiseort, faktoriet York, lin örr än efter tre månaders sjöresa. Hans för-pa sta station var fästningen Chipevyan, en atlgo ;ngelska pelskompaniets förposter vid sjön alt! Atapeskow. Expeditionen skulle der görasjen ulltalig och erhälla en bestämd organisation. nö För att begifva sig dit, hade de resande att illryggalägga en sträcka af nära 300 lieues, tt öfversådd med alla de hinder somi dessa rörfärligasluftstreck jordmånen, vattnen och tik luften kunna hopa på meuniskans väg. Manlra kan göra sg ett begrepp derom af det enkla dr ktum, att de ej kunde färdas på det tjoct snölagret, som betickte jordytan, annat än föj med tillbjelp af denna slags fo:beklädnad.lsö som man kallar skidor, och hvilkas min-Im sta olägenhet var att vid deras sargade ochbler uppsvulina fötter fästa en tyngd af 2 å öl skalpunds vigt. Å Naturens torftighet i dessa öde trakter, osä-5! kerheten om möjigheten att binna rastställena för natten, de af infödingarna föror-g; sakade svårigheterna, med ett ord de tusendel-c våra klimater okända behof, för hvilka exveditionens chef dagiigen måste sörja, allt med ett ord bidrog att göra de sista förbereie:s rna lika långvariga som mödosamma. — Franklin använde d-rpå heia våren och en del af sommaren 1820. Det var först denln :8 Juli som han, efter att slutligen lyckatsl4 krytera sin trupp bland de Canadensiska igarne och indianstammarne, kunde sät:a sig i marsch mot Copp rminf.odens dal. Oaktadt alla hans bemödanden, var han likvil så föga rörsedd med lifemedel, att han måstlåta jagten och fisket ingå bland de blifvande bidragen till fyllande af de dagliga behofvezs, — en sorglig nödvändighet, som snart skulle försätta honom i de svåraste läg-n. f Omfånget för denna artikel kan ej tillåtalg oss att steg för steg följa de resande på de-)n ras mödosamma vandring; men då denna expecktion är en af dem, som satt den mensk-, liga energien på de hårdaste prof, anse vil, os3 böra återgifva några scener derutur, ochlir så mycket heldre, som Franklins berittelselg på kontinenten långtifrån erhållit samma sprid-Y ning, som vederfarits Parrys, Ross och aniras, hvilka den likväl öfverträffar i dramatiskt lif och det vid händelserna fästade iotresset. Sedan Franklin öfvergått den vattendelarel: som skiljer Mackenzieflodens stora dalbotten I från Coppermineflodens, uppnådde han i slutet af Augusti stränderna af Vintersjön, som utgör en af den sistnämnda flodens källor.ls Förebuden till den stränga årstidens inbrott äfvensom hans vägvisares råd bestimde hoInom att der invänta den följande sommaren Ipå ett ställe, som af honom erhöll namnet Fort Entreprise. Medan afdelningar af hans folk under bef:l af Richardsson och Back sändes tillbaka till de närmaste faktorierna för att derifrån hemta de för fullföljandet af hans). syfte nödiga munförråden, uppförde Franklin ; och de hos honom qvarblifna onlicerarna enls koja af frusna lerblock, som: först uppmju-l: kades och genomdränktes me kokhett vatten, : för att lättare kunna sammanfogas, men sedermera af kölden återtogo stenens härdhet. Denna eländiga koja, som brakade under de oupphörliga vindstötarne och snöloppen, och öfverallt remnade af den starka kölden, tycktes dem icke desto mindre under den nio månader långa öfvervintringen en begqväm bostad i jemförelse med de fuktiga och isbe;Jlupna tälten som de hittills bebott. Andra sysselsättningar efterträdde snart byggnads-) -Ibestyren. Ehuru de på det sparsammaste hushållade med hfsmedlen, minskades de likväl med en förfärande hastighet. Utdelningen af: några nypor mjöl och fett efterlängtades af ,Ide resande som den läckraste njutning, ochl -Idå köldens tillvext gjorde en tillökning i mera stärkande födoämnen nödvändig, sågo de sig i stället tvungna att minska sin dagliga köttration från 16 till 10 lod. De partier, som utgått för att medelst jagt eller fiske anskaffa , lifsförnödenheter, återkommo utmattade af anilsträngningar, nästan alltid mera nedtyngda af dystra aningar än af lifsmedel. NK Val — — e Följande detaljer kunna ge en föreställning om hvad lifvet är under en polarvinters mörker och köld, under en temperatur, vid hvilken ej den starkaste eld förmår gifva den Ifrusna rommen större flytbarhet än honingens. Den 27 Mars återkom Back från Fort Chippevyan, efter en frånvaro af nära 3 månader, hvarunder han på skidor tillryggalagt en sträcka af mer än 1100 mil, med endast en kappa och en rehnhud att skydda sig om natten mot e-len köld af 50 och understundom 57 under sh nollpunkten, och mången gång tillbringande er flera dagar utan föda. Hans försakelser milmn drades endast då och då af den sällsynta fångsa sten af några fiskar och foglar, som gjordes is laf indianerna i hans följe, och som de öfverlelemnade åt honom, i det de på ett röracde o-) sätt förklarade: Vi äro vana vid hungern; m sh deremot icke. En dagp, tillägger Back, fånil gade en af de våra en fisk, som, blandad med er kådartad lava, utgjorde vår måltid. Den var vis: et zerligen ej särdeles välsmakande, men utbung: etrade menniskor kunde väl vara belåtna dermed Af dan ml tm sla la om af avinnArna I VÄL n kad