Aftonbladet – 31 december 1853, sida 3

Som fartyget gick för vinden, hann det snart farans skådeplats. En hvar af oss sökte instinktmässigt råd hos sig sjelf och väntade, med ögonen riktade uppåt masterna, med orolig ängslan det ögonblick, då sammanstötandet skulle ske. Det kom snart. Briggen Trent sköt in bland de simmande isstyckena och stötte våldsamt mot den fasta isbanken. I samma ögonblick förlorade vi jemnvigten. Masterna böjde sig under stöten och skeppets bjelklager brakade under en tryckning af beskaffenhet att ingifva oss de allvarsammaste farhågor. — Det darrande skeppet tycktes rygga ett steg tillbaka, men upplyft af en första våg kastades det upp på brädden af isbandet, der det strandade under förfärliga rullningar, då en följande våg ånyo fattade uti det, dref det ctt stag för vinden och ursinnigt piskande dess sidor kastades det på babord mot isfältet, utsatt för sammanstötandet med ett isblock, hvars massa var ungefär tre gånger så stor som dess egen. Denna olyckliga tilldragelse tillät cj fartyget att intränga tillräckligt djupt bland isen för att undgå stormens verkningar, och försatte det dymedest i ett sådant läge, att det tycktes på alla sidor bestormadt af mMmurbräckor, af hvilka hvar och en tycktes vilja