Aftonbladet – 27 december 1853, sida 1

i 4; F. Almlöfs Eryddbod vid Köpmantorget; i P. vid hörnet af Högbergsoch. Tullportsgatorne; i G, 4. Törngrens vid Kungsbacken; i W. A. Lindströms. ; i P. M. Hööks vid Nybrogatan å Ladugårdslandet, stilar beräknas priset efter det utrymme de upptaga jemte. de: oftast falska och förvillande tullvärdena uteslutits; 4:0 proposition angående beskattningsväsendets och uppbördsverkets förenlling, deri, bland annat, Kgl. M:t föreslog att alla grundräntor och tionden skulle, med bibehäållande af den bestämda penningeräntan, förvandlas i allenast tvenne persedlar, nemligån spanmål och smör; samt att, jemte uppsägningsrättens upphörande, de såväl: vid militie som klerecistaten befintliga indelningsräntor, äfvensom tionden samt de i hemmansräntorne ingående persedlar borde lösas med penningar, efter ctt, för 5 år i sender bestämdt, på nästföregående 10 års markegång grundadt . medelpris; 5:o proposition angående elementarläroverken, deri föreslås lärdomsooh japolögistskolornas sammanslående och förening med gymnasium, samt en, med: biträde af.sakkunnige praktiska män,af hr ecklesiastikministern uppgjord ny skolstadga, serdeles utmärkt för enkelhet och reda, med endast tvenne slutna klasser i de högre skolorne, valfrihet för vissa läroämnen, oeh läseordningens reglering hufvudsakligen efter nya elementarskos lans metod. I afseende på styrelseverken, underställde Kongl. Maj:t Rikets Ständer bergsoch kommerskollegiernas förändrade organisation, med indragning af åtskilliga tjenster. Rörande slutligen försvarsverket till. lands, föreslog Kgl. M:t hufvudsakligen förändrade grunder för bevärimgsmanskapets tjenstgöring och framlade i afseende på sjöförsvaret en helt ny, af dåvarande marinministern friherre Gyllengranat utarbetad vidtsväfvande plan. med en flotta af ångskepp, ångfregatter, ångkorvetter och ångbogseringsfartyg m. m. Följaktligen hade man öfver nog med reformförslag. och kunde hafva grundadt hopp att se ett och annat af dessa bragdt till ett lyckligt slut, om; nemligen regeringen gjort något för att deråt bereda framgång. Utiden s. k. statspropositionen förekommo likväl åtskillige ånslagsfordringar, men isynnerhet en, som väckte ett oangenämt intryck hös de liberala och var hvad som först betydligt afsvalnade den s. -k. förtjusningsfebern. Det var nemligen fyrdubblingen af anslaget för H. K. H. Kronprinsen, som. likväl då ännu icke var förmäld, icke ens, förlofvad, från 25:000 till 100,000 rdr bko årligen. Detta i politiskt hänseende högst olyckliga förslag utgör ett af d. v. ministerens största misstag. Förslaget väckte starkt motstånd och, mer än detta, verkliga bekymmer hös regeringens vänner. -Det enkla, sparsamma familjelif, som: ditintills utmärkt det nya hofvet och som ;prisades öfver land och stad) hade ingifvit den säkra förhoppning, att statens utgifter för hofhållningen skulle, om icke inskränkas, åtminstone icke ökas, helst då regeringen. fordrade så betydligt för allmänna; behof,. hvilka framställdes såsom oundgängliga att fyllas Man hade icke väntat detta hvarken af, ministeren eller af konungen, och nekas kan icke att mången illusion härigenom skingrades, Både uti: Borgareoch Böndestånden uttalades skarpa ord: och många välgrundade anmärkningar mot den kongl. propositionen, och på riddarhuset uppträdde . ännu. veteranen C; Hs; Anckarsvärd med ett par af sina mest glänsande föredrag i en allvarsamt oppositionel riktning. (jemför Ridd, och Adelns protokoll den 27 och 30 Nov... 1847). Alla de öfriga, som ansågos hafva tillhört den förra oppositionen, voro stumma. Endast hr J. As Gripenstedt (som några månader efteråt intog taburetten) tycktes. vara färdig att instämma och framkom med en beräkning, hvarigenom han ville ådagalägga att skatterna här voro-högre än de beräknades iden kongl. propositionen, Äfven grefve von, Platen kosläde ut några ord om den framlagda storbraskande planen till. en ångflotta. Ministeren uppträdde den gången sjelf till sitt försvar, sekunderad i dessa stycken af sin: värsta motståndare i afseende: på reformförslagen, br von Hartmansdorff, särdeles i hvad som rörde anslaget till ett af )Sveriges barn,, den unge förhoppningsfulle kronprinsen. L Om den första perioden af riksdagen är i öfrigt icke mycket att säga. Uti Borgareståndet kunde icke något ombyte af talman komma i fråga, så länge justitieborgmästaren Holm var representant för Stockholm. I Bondeståndet anförtroddes klubban åt den redlige Hans Jansson från Elfsborgs län, som äfven vid föregående riksdag. varit talman. Bredvid honom ställdes likväl såsom sekreterare och bevakande broder en stel byråkrat, häradshöfdingen A. E. Ros.. Hos Adeln deremot öfverlemnades landtmarskalksstafven åt konungens f. d. kammarherre, presidenten ikammarkollegium br grefve G. Ä. Sparre, en man af erkänd rättrådighet, heder och kunskaper, men utan egentlig talang och känd för strängt konservativa grundsatser. Utskottsvalen skedde inom Borgareoch Bondestånden-i en för regeringen i allmänhet vänlig riktning, . hvilken dock, derest endast det nyssnämnda anslagsanspråket uteblifvit, troligen blifvit ännu mer gynnsam. Uti Presteståndet deremot hade en viss opposition organiserat sig emot d. v. chefen för ecklesiastik-departementet, statsrådet Silfverstolpe, Hans reform i fattigöch kommunalväsendet, hans förslag till elementårläroverkens ombild. ning, och kanske mest hans fullkomligt sjelfständiga förhållande till max. ven.: konsist Sa TANT ANY RNA () oc barnet, som var henne: så kärt och dyrbart. Hon yttrade ingen häftig sorg, ty gossens En Fe Fr Eg FRTY: UNTER SSRNEESEEY VAN ING UCS for b FER FO IDE KISS stra