Aftonbladet – 14 december 1853, sida 1

RPORATICN, stiftad 1720, — krar å lif till billiga premier, hvilka, vid högre åldrar ända ; Kompani och äfven få erläggas halfårsoch qvartalsvis. — vafva sedan år 4836 i medeltal återgifvit Försäkringshafvarne re upplysningar kl. 9—2 alla dagar eller genom bref. C. G. von KOCH, Agent, — JG 4 Mynttorget. föras med dem som redogöra för år 1840, så visar det sig, att oaktadt spanmälsproduktionen under dessa 28 är ökat sig med 49 procent, antalet af underhållen boskap dock endast ökat sig med 23 procent, och boskapsskötseln har således, oaktadt det förmenta stödet af bränvinsbränningen, icke hållit lika steg med åkerbruket; äfvensom det visar sig, att oansedtspanmålsproduktionen inom riket ökats i vida betydligare mån än folkmängden, införsel af utländsk spanmål, synnerligast af råg och korn, erfordras så snart skörden utfaller under medelmåttan. Förklaringen af denna omständighet kan endast finnas deri, att den ökade produktionen af spanmäl till stor del blifvit an vänd säsom medel för en omåttligt uppdrifven bränvinsbränning, under det att affallet, dranken, på det sätt den i allmänhet behandlas och användes; långt ifrån attSupphjelpa boskapsskötseln, varit och är ett hinder för uppdragandet af sunda och kraftiga djur, — ett förhållande, hvilket både vetenskap och praktisk erfarenhet ådagalagt ej allenast beträffande fa briksbränningen, utan ock i lika hög, om ej i högre grad, med hänsigt till husbehofsbränningen, oaktadt man, hvad denna sednare angär, sökt försvara den med det påstäende, att hvad som saknades i produktion af sprit, återfanns uti och kom till godo genom dranken, som förmenades vara bättre vid denna tillverkning, just emedan man mindre förstått att tillgodogöra alla de spritbildande beståndsdelar som säden eller potäterne innehålla. Under det boskapsskötseln sålunda af bränvinsbränningen biifvit hindrad i sin utveckling, har åkern lifvit utsugen genom frambringandet af de för denna närings bedrifvande erforderlige råämnen, medan odlingen af fodervexter blifvit tillbakasatt och grödornas framgång gjorts mera beroende af väderlekens omar, än som skulle varit händelsan, i fall jorifvit uppbringad till den kraft och bördighet, ari den i allmänhet endast kan försättas genom en t uppdrifven, på foderodling grundad boskaps-: kötsel: med hvilka man försökt att förvinshränningen, finnes således ej något som dar profvet af en-strängare granskning. Intet nd med högt uppdrifven boskapsskötsel och lönande k finnes, som för en sådan lycklig ställning ningen, och tron på dennas nödvändighet för jordbruket saknar derföre allt stöd af den erfarenhet som vunnits säväl inom som utom fäderneslandet. Den kan utan tvifvel så bedrifvas att idkaren deraf skördar vinst; men dess inflytande på jordbruk och-boskapsskötsel, äfvensom på landets ekonomiska utveckling i allmänhet, har städse sat sig ej allenast icke gynnande, utan i hög grad skadligt. . Husbehofsbränningen, som gifver den minsta och rodukten bade af sjelfva varan och affallet, ar största qvantiteten bränsle och arbete, e, oaktadt ganska lindrigt beskattad; länge visat sig vara i aftagande. Antaletafbränvinspannor vnder 23 kannors rymd, hvilket år 1829 uppgick till 23,303 st., hade år 1844 nedgått till 55,043 och utjorde är 1851 endast 34,474 st. Detta förhållande an, under en så läg beskattning som den, hvilken hittills egt rum, icke förklaras på annat sätt än att ;hofsbränningens idkare funnit densamma medekonomisk förlust; hvarföre de upphört med en tillverkning, hvars fördelar: befunnits endast skenbara. Men om bränvinstillverkningen i ekonomiskt hänscende visat på det hela ofördelaktig, äro dock verkningarne af det öfverflöd på en rusgifvande dryck för ytterst billigt pris, som derigenom beredes, ännu mera förderfliga. Genom den lika allmänna som skadliga seden att tillåta barn och unga personer att ör ära bränvin, hämmas kroppen i sin utveckling och tadnar i vexten, under det att frön nedläggas till aghet och sjuklighet i den mognare iäldern. Men cn de, som först sedan kroppsbyggnaden hunnit ullständigt utbildad, börja med begagnandet ryck, hvars bruk och missbruk stå hvarnäsa, Skada i allmänhet helsan och utsätta sig mängen gang för faran af att slutligen använda den till öfverflöd, och sålunda blifva offer för dryckonskapstästen med alla dess olyckliga följder. Dlund dessa följder äro bäde den moranska rtornedring, som det öfverlastade tillständet medför, och vanligen följande försvagad helsa och förstördt nd så allmänt insedde, att de här endast beantydas. Det är en vid rikets domstolar lika allmän, som sorglig erfarenhet, att de fleste dräp och sjelfmord och största delen af de öfriga gröfre brott, m der äro föremäl för åtal, föröfvats under öfverstadt tillstånd. För drinkaren är, under rusdrycenting heligt, och sedan han slitet xaste band, slutar han ofta sitt antingen genom lagens arm, eller träfaf naturens lika hämnande hand, som ändtligen beröfvar honom det förnuft han länge sökt tillintetgöra och låter honom sluta sitt lif i ett tillstånd af ullkomligt förstörda både kroppsoch själsförmögenheter. Redan vid flera föregående riksdagar har K. Maj:t fästat rikets ständers uppmärksamhet på nödvändigheten att vidtaga ätgärder till förminskning i tillverkningen af en vara, som utöfvar ett så förderfligt inflytande på hela folkets sanna väl. De hittills vidtagne lagstiftningsåtgärderne hafva dock icke verkat till detta ändamäl. Den skadliga varan tillverkas ännu i omättlig mängd sarmt säljes till lågt pris, och erfarenheten har visat, att dess förminskning icke kan tillvägabringas med så svaga medel, som de, hvilka intill närvarande dag blifvit använda. Kongl. Maj:ts pligt säsom den högste vårdaren af samhällets , dess varma önskan att se omkring sig ett idelt och sedligt folk, lika fritt från de förnedrande bojor, hvilka päläggas af låga begär, som från utländskt våld och inhemskt förtryck, samt hela denl tänkande delens af svenska folket otvetydigt uttalade jnskan, föranläta K. Maj:t att på det allvarligaste ;ts ständer att, med äsidosättande af alla elsevis obetydliga intressen, medtill undanrödjande eller åtminstone förminskaf ett ondt, som, om det får ohejdadt fortgå, ste föra landet allt närmare till ekonomiskt obed och moraliskt förderf. ksamma medel att hämma öfverdriften il tillverkning, som förbrukning, fina åtgärder att vidtaga utan berätta oss det der; ni ser välatt vi äro en famille. Oaktadt act önskade kadetten få tala. han Ah Andas an LP