Aftonbladet – 13 december 1853, sida 1

fvensom vid hörnet af Högbergsoch Tullportsgatorne; Lindströms, N:o 11 Brunkebergstorg; i A. Comstedts, D diverkaregatan ä Kungsholmen. ANNONSER emott RÅ I gen till krigsrustningskostnaderna kunde upphöra ifrån och med 1851; i sammanhang hvarmed till extra statsanslag begärdes 3,581,926 Irdr 32 sk. I 1831 års statsreglering upptogos i de ordinarie utgifterna till 12,740,440 rdr och jextra statsanslagen till 3,465,980 rdr 44 sk. 4 ret., utom 461,333 rdr 16 sk. som anvisades till lån siträc.s. Allmänna bevillningen beräknades till 1,904,006 rdr. ; Uti den nu för nästa statsregleringsperiod afgifna propositionen har regeringen uppgifvit såsom tillgångar för extra statsanslag dels I riksgäldskontoret denna gång samlade öfverskott å inkomsterna uppgående till 3,450,000 rdr, dels af bankovinsten disponibla 1,759,960, sedan återstoden af denna vinst gått till filialbankerna, och dels 700,200 rdr af influtna tullafgifter för utländsk hit införd spanmål, hvilka tullafgifter bilda en. serskild till Kgl. Mets förfogande ställd fond förhvilken i propositionen om statsverkets tillstånd . och behof lika litet redogöres som för den betydliga handelsoch sjöfartsfonden, ehuru båda fonderna bestå af medel som tillhöra statsverket lika visst som de bildas genom folkets skatteafgifter.. Derjemte har 521. Maj:t för ifrågavarande statsregleringsperiod beräknat en ny extra tillgång i den nya bränvinsskatten af 3 millioner, som äfven är föreslagen att användas till extra statsanslag. De ordinarie utgifterna äro upptagna till 12,964,066 rdr och de begärde extra anslagen gå till 5,689,926 rdr 32 sk. (i fredagens nr ha de genom feltryck upptagits till 8,339,926: 32), och utan att taga :853 års bankovinst med i räkningen anses tillgångarne öfverstiga detta belopp med 268,006 rdr. , Någon förökning i allmänna bevillningen ifrågasättes icke. Om man nu sammanräknar dessa ordinarie och extra ordinarie statsanslag, så finner man att totala tgiftssummorna, för ordinarie och extra ordinarie statsanslag, för de treåriga statsregleringsperioderna af åren 1849— 1851, 1852 —1854 samt. den nu föreslagna för 1853— 1857 blifva: 1849—1851 . . . 38,052,607 rdr 41 sk. 1 rst. 1852—1854 . . . 41,656;100 44 4 1855—1857 . . . 47,581,926 32 n Till den första af dessa perioder borde man väl rätteligen äfven räkna 1848 års krigsrustningskostnader äfvensom karantänsutgifter, och till den. andra lilla kreditivets lyftning för försvarsverket jemte ytterligare betydliga karantänsomkostnader, men då regeringen för den tredje perioden beräknat utgiftssumman, utan att t. ex. upptaga förlusten på inlösning af bränvinsbränningsredskap, ochinkomsterna utan, att kalkylera bränvinsskatten till mera än 1,840,060 rår om äret, ehuru den om regeringens förslag vunne representationens bifall borde anses kunna årligen lemna en statsinkomst af aldraminst 4 millioner, qvitta vi här alla dessa summor mot hvarandra och hålla oss endast till de synliga beloppen i sjelfva budgeterna. Å Skillnaden mellan här upptagne statsutgiftssummor för åren 1849 — 1851 samt 1855-—1837 visar sig, då vi utesluta : skillingar och runstycken utgöra ett belopp af.9,529,319 rdr.. Förhöjningen stiger således på 6 år till fulla 25 procent, och förhöjningen för samma tid i skatterna, eller inkomsterna som skola betäcka dessa utgifter, blir fullt så hög, emedan de förra beräknas än vidare lemna stora öfverskott. , -Nu-fråga vi, har folkmängden i landet och allmänna välståndet tigt i de grad att nyssnämnde förhöjning kan -anses blott vara en naturlig. följd deraf? Hvad folkökningen vidkommer, så har den enligt officiella uppgifter, för qvinqvenniet 1841—1843 bestigit sig till 5,66 procent och för åren 1846—1848 till 2,19 procent eller för dessa 8 år till 8,15 procent; således ungefär till en procent om året. För den påföljde och nu närmast påföljande tiden, helst sedan emigrationen till Amerika beklagligen synes vinna stor tillvext, torde folkökningen icke blifva större. För ifrågakomna sex år gör den således cirka 6 procent. Men statsinkomsternas tillökning för denna tid är beräknad till aldraminst 23 procent; således öfver fyra gånger högre än den andra tillökningen och denna kan ju således ieke innefatta tillräcklig förklaringsgrund för tillökningen i statsinkomsterna. Beträffande åter det stigande välståndet,, så finnes väl derpå icke någon officiel procentberäkning att tillgå för de särskilta åren, men från det håll, der man nu söker bevisa ett dylikt stigande genom en tilltagande import af lyxartiklar m. m., har man ej längesedan gjort sig ej så liten möda för att visa, det: tillökningen i tullmkomsterna, som för de förflutna åren utgjort den aldra hufvudsakligaste delen af de förökade tillgångarne för statsutgifter, egentligen stigit i följd af högre import, föranledd af den rikligare tillgång på utrikes vexlar, som de å utländska orter under tiden kontraherade högst betydliga hypotekslånen lemnat. Nu uppstämmes en helt annan ton; det är ej mera fråga om dessa lån och den utländska skuldsättningen, utan blott om det inrikes stigande välståndet såsom rätta grunden för de förökade bevill-: ningsinkomsterna. i Öm man något närmare undersöker källan till de sålunda förökade inkomsterne, beones att den, såsom nyss nämndes, egentsen består i stigande tullmedel. Genom ——————————————— reor — Låt denne herre gå ut, — sade han. T ctöllat att ol vndå et att hagmsamna Man