Aftonbladet – 8 december 1853, sida 1

8:o Tiondeoch IHammarskattsjern, be sednaste statsreglering till en inkomst af för det förra och 84,009 rår för det sednare, har uppgätt: till 2206 sk. Tionde jernot är . 185 Hammarskatls-jernet är 1847 till 6,047 sk. 1848 -G,ll4 . 1849 5, 072 1850 19851 af Rikets sednöste hällan, det ten skulle den före hufvudsakligen fästat uppn ä jerns-afgiften länge y den tyngs jernhandteri rande I prisens unc i allmänhet tackjernet, il nogsamt vittna om n j gynnande ställning, hvilk gängse låga prisen ä den cen den och den täflan med f tillverkningar, som deraf f är sådan, att, efter kollegii det af all ordinarie beskattning ä svenska jernhandteringen borde ifrågakomma, än nögot slags tillökning i de nuvarande skatterna äå denna i allmänhet föga lönande nä ren; samt ati omständigheterna snarare antyda på fö sämring, än de gifva anledning tring i bergsmännens och ning sisom när: ingstdkare, hvadan och då för öfrigt kändt är, dels att; under den sednare tiden, många betydliga bruksegendomar icke utan största svårighet kunnat till relativt liga priser afyttras, dels äfven att redan ett icke obetydligt antal bri uksegare likasom täflat att begagna sig af den dem sistlidet år medgifna tillätelsen att, emot befrielse frän belöpande utskylder, på bestämd ti ga antingen hela smidet eller ett v städer vid sina bruk, kollegium ans styrka, att bergsman och bruk: med undantag endast för de på Dannemora fäng grundade wallonverken, omöjligen i a de dem -ålagda dryga skatt slag, hädanefter ätminstone mätte få til den nedsättning i tiondejernsoch h skylderna, som af jernbandteringens n kymmersamma ställning påkallas. Med afseende häruppä och dä, ce blifvit utredt, jernhandteringen fortfarande är uti en ställning, som K. M:t anser fordra nägon eftergift af under lyckligare förhällanden densamma iälagde beskattning, föreslår K, M:t nu Rikets Si der att neditta tionde-tackjerns-skatien med en tredjedel, och i öfverensstämmelse dermed beräkna denna afgift till 8,100 skB å 5 rdr 32 sko . so so 47,600: Hvad angär Stångjernssmidet och Jernmanufalkturverken, så anser K. M:t lindring uti beskattningen derä böra ske genom förminskning uti denna näringsgren för närvarande älagde bevillning; och vill derföre fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på billi heten deraf, att vid nu förestien e, fö de pr ning af grunderna för sädan bevillning,:dessa måtte bestämmas på ett sätt, som för näringsidkarne blir mindre betungande än det närva ande. Af detta skäl uppföres ammarskattsjernet till det belop , hvartill skatten i medeltal uppgätt eller 8,300 sk a 14 rdr. . oc . sor 88,200: 9:0 Aluntionden, s som under ärer 18471851 i medeltal uppgätt till 573 rdr, torde lämpligast böra bibehållas vid förutvarande beräkning till. . 209: 10:0 Svafrvelbrukstionden, som under ären 1847—1851 i medeltal uppgärt till 956 rdr och varit uti jomni stigande, kan med säkerhet beräknas till . . 950: 11:o Mantalspenr t beräknade vid sednaste riksdag till 350,000 rdr, bafva utgjort: är 1847 . . 15,166. ,1848. . roa j 1Si9. . sv cc 1850. so cs so 2 358,613. 1851 . . 360,902. Enär folkökningen fo ätt och mantalspenningarnes summa derigenom ärligen ökats, synes denna statsinkomst böra beräknas till det belopp, hvartill den det sistnämnda äret uppgått, eller i rundt tal till . oc. sor 2 oo 360,000: 12:0 Bötesmedel, beräkna e vid sednaste statsreglering till 35,000 rdr, bafva ären 1847—1851 i medeltal utgjort 38,823 rdr ärligen; men enär beloppet är beroende af ganska ovissa förhållanden, torde förra beräkningen böra bibehållas till . . . . 000: 13:0 Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål, uppgående till 22,250 tunnor, beräknas likasom förut 6 rdr till. oc. , 2 2 133,500. 14:0 Ständ ga rotevakansafgifter utgå för 385 nummer vid skänska infanteriregementena med 6 tunnor spanmäl för hvarje nummer, 2,310 tunnor å 6 riksdaler . . . . . rdr 13,860. 15:0 Tillfälliga rotevakansoch mötesafgifter, vid sednaste riksdag beräknade till 4500 rdr, hafva åren 1847—1851 i medeltal årlig jort 5870 rdr och kunna med säkerhet berä rår 5,600. 16:o Under benämningen rotefrihetsafgifter af oroterad, men ordinarie rotering underkastad jord, hafva alltsedan år 1841 bland statsverkets inkomster upptagits de vakansafgifter, hvilka erlagts af den isednare tider inroterade jorden. K. M:t låter, i öfverenstämmelse med nådigt förklarande vid nya roteringsverkets fastställande den 8 Oktober 1851, likaledes nu uppföra denna inkomst med särskildt beräknadt belopp och under särskildt titel, hvilken dock torde böra förändras till vakansafgifter af nyroterad jird. Deraf beräknades vid sednaste riksdag en inkomst af 28,000 rdr, men enär den åren 1847—1851 uppgått årligen i medeltal till 30,371 rdr, kan inkomsttiteln nu beräknas till jemt . rår 30,000. 17:0 Rotevakansafgift af utsockne frälschemmanen i Ialland, beräknad vid sednaste riksdag till 10,000 rdr, har i medeltal under ären 1849—1851 utgjort 11, 161 rdr, och kan säledes nu beräknas till rdr 11,000. SSTNRUNSSSERENS SET G r hvad sälunda EN FINER EAS TÅN EN — Åhå! — sade öfversten förvånad. — Begåfvad med öfverlägsna egenskaper, har fru Caussade rätt att af sin blifvande make fordra stora förtienster, hvilka jag kän