Aftonbladet – 30 november 1853, sida 2

tiernas sträfvanden att komma i besittning af makten under en så, ung regent otvifvelaktigt snart nog framkalla någon rörelse af det slag hvaraf Portugal. sedan 1834 reguliärt varit hemsökt hvartannat år. Först nyssnämnde år lyckades det nemligen drottningens .parti att fullständigt besegra Don Miguel, som i öfverenskommelsen i Evoramonte den 26 Maj förpligtade sig att lemma Portugal-och att aldrig mer. blanda sig i dess angelägenheter. Det konservativa partiet är emellertid ännu så godt som uteslutande sammansatt af Don Miguels anhängare, som dels bestå af rena absolutister, hvartill man kan räkna den gamla adeln och munkarne, dels af de moderate, till -hvilka höra den lägre adeln och större delen af presterskapet. Det liberala partiet splittrar sig likaledes i två delar, nemligen republikaner och konstitutionelle; de sednare äro åter antingen Septembrister, d. v. s. anhängare af 1838 års författning; eller chartister, d. v. 8. anhängare af Don Pedros charta. — Don Miguel förmälde sig den 24 September 1831 med prinsessan af Lowenstein-Wertheim och utfärdade den 18 Juni 1852, då han vähtade sin gemåls nedkomst, en protest mot sin landsförvisning och tronafsättning. Denna handling aftrycktes i alla Lissabonertidningar. och gjorde ett så starkt intryck bland adeln, att regeringen såg sig nödsakad att på två års tid landsförvisa alla de adelsmän som i utlandet hade bragt pretendenten sin hyllning. Den 5 Augusti 1852 nedkom Don Miguels gemål med en prinsessa, som af Migueliterna i Portugal betraktas såsom den legitima tronarfvingen efter fadern. i kän