Aftonbladet – 17 november 1853, sida 2

hafva förgätit detta förhållande, anse vi oss äfven böra i minnet återkalla de omstäudigheter, som härmed hafva sammanhang. Vi måste för detta ändamål bedja läsaren ett ögonblick försätta sig med oss tillbaka till den tidpunkt, då de första koleraförfattningarne i vårt land utfärdades. Unc:cer intrycket af den förskräckelse, som under -iittelserna om den asiatiska kolerans . första härjningar på europeisk botten hade ifrån Ryssland utbredt öfver Europa, med efterdöme af de stränga spärrningar hvarmed den ryska regeringen i början sökte, ehuru förgäfves, hämma farsotens framsteg, och innan man ännu i det öfriga Europa hade hun nit vinna någon närmare erfarenhet af sjukdomens beskaffenhet eller någon kännedom om rätta arten af dess smittsamhet, utfärdades den första koleraförfattningen i vårt land i Juli 1831. Det var genom denna författning), som det bland så kallade åtgärder till de friskas bevarande inom smittad ort uttryckligen stadgades, att hvarje tillfrisknad skulle i 14 dagar hafva varit fullkomligt frisk innan han finge utskrifvas, och att han så väl på hemvägen från sjukhuset som efter ankomsten -hem skulle till de friskas varning bära, mankönet, ett hvitt kläde kring hatten eller mössan, och qvinkönet ett kläde af annan färg än drägten, helst svart eller hvitt, bundet om armen; att ingångarne till hvarje hus, der koleran yppats, skulle stängas, främmande genom en uthängd liten hvit flagga åtvarnas att begifva sig dit, huset eller husen spärras genom utställda vakter och Spärrningslinier utmärkas genom tåg eller på annat tjenligt sätt;; att äfven friska personer från smittadt hus ej fingo begifva sig derifrång utan att underkasta sig 14 dagars karantän och rening, likasom tillfrisknande. Och icke nog dermed. Nyttiga husdjur, såsom nötkreatur, hästar, får och svin, hvilka befunnes i smittadt hus, skulle äfvenledes hållas inspärrade, men icke desto mindre, der sig göra läte, beredas tillfälle att dem under tiden oftare bada.. På fjäderfä skulle vingarne stäckas, så att de ej måtte bortflyga till friskt område,, kattor dödas, och äfven hundar, derest de ej med säkerhet kunde hållas bundna. Uti smittadt hus skulle alla öfverflödiga klädespersedlar, som kunde för det dagliga bruket umbäras, ofördröjeligen inpackas uti särskilta kistor eller lårar, hvilka någon af sundhetsnämndens ledamöter skulle med sitt sigill försegla,, och som ej finge åter öppnas förr, än huset förklarades friskt eller sundhetsnämnden gifvit lof dertill. Bref och handlingar skulle renas på sätt en af de förordningen åtföljande bilagorna vidlyftigt beskref). Invånarne i de spärrade husen skulle förses med lifsoch likemedel m. m. genom sundhetsnämndens eller polisens försorg, dock utan all beröring, för hvilket ändamål det anskaffade skulle aflemnas på bänkar cellor stolar, eller i käril vid porten, ellor i korgar som nedhissas från fönstren och förut blifvit behörigen renade. Ingen skulle besöka kolerasjuka eller inträda i smittadt hus, utom prester, läkare, barnmorskor, sjukoch likbärare, och alla dessa borde, så vidt görligt, vara försedda med skyddsdrägter, bestående af långa rockar af vaxduk eller fin s. k. pressänning, 0. 8. V. Den sista paragrafen i denna afdelning af förordningen medgaf emellertid åtminstone ) Kongl. kungörelsen om hvad iakttagas bör, i hän? delse farsoten Cholera skulle inom riket yppas, af den 9 Juli 1831. ) För fullständighetens skull må här ännu nämnas, att den ifrågavarande bilagan (N:o VII) till den kungliga förordningen, efter förutskickad utförlig beskrifning på de verktyg m. m., som ansågos erforderliga för brefs rökande, nemligen: 1:0 ett rökskäp, 6 avarter högt, 3, qvarter i fyrkant, 2:0 ett rundt fyrfat af jernplåtar, 7!, tum i diameter; 3:0 en machin till brefvens genomstickande; 4:0 en stark nål af-stäl, 6 tum läng och Med 3I-sidig spets, samt 5:0 rökpulver af svafvel och salpeter, föreskref att brefvens rökning skulle verkställas på följande sätt: Sedan brefväskan utanpå blifvit tvättad med en lösning af 1 del klorkalk i 100 delar vatten, öppnas den, brefpacken uttages med en tång, inlägges i ett passande käril och öfvergjutes med ättika, hvarefter snörena afklippas, så att brefvens yta vätes af ättikan. Brefven upptagas genast, utbredas på groft, men väl torrt linne. Ett annat stycke lika beskaffadt linne lägges öfver dem, och sedermera tryckes, medelst händernas öfverfaran1e, på det öfra linnet, sä att all vätska, som detta kan upptaga, insupes. Så snart linnet blir vått, utbytes det emot torrt, och när brefven derigenom blifvit så mycket torkade, att de endast kännas något däfna, så genomstickas de på det sätt, att ett eller flera, om de äro tunna, läggas på en skifva af kork, hvarefter stickmachinens nålar, medelst ett starkt slag :drifvas igenom papperet. Derefter uppträdas brefven medelst nålens tillhjelp på en stark träd, som föres genom midten af nägon brefvets kant. När brefven äro uppträdda på passande trådar, inhängas de uti skåpet, radvis jemte hvarannan, dock så, att det ena ej ligger tätt intill och berörer det andra. Nu täppes skåpet med sitt lock. Uti fyrfatet har man uppglödgade träkol, hvilka böra vara 1-—!, tum tjocka, 1!,—2 tum långa. Genom skäpets nedra öppning insättes fyrfatet, och luckan på skåpets lock öppnas. Af rökpulvret strös, med tillhjelp af en passande jernslef, litet i sönder på kolen, till dess 10 lod rökpölver är förbrukadt. Nedra luckan hålles derunder öppen, 2 å 3tum högt. Den öfra bör äfven öppnas. När sista portionen rökpulver är päslagen och förbrunnen, uttages fyrfatet, båda luckorna skjutas igen och brefven förblifva 5 minuter i det täppta skäpet. Under tiden hällas kolen ur fyrfatet, hvilket förses med nya uppglödgade kol, och, efter de 5 minuternas förlopp, å nyo införes genom . den nedra Ööppningen, 0. S. V. tigt trolleri; men en omständighet gaf henne Sndå mindre anseende 1 deras övon: hon var