Aftonbladet – 12 oktober 1853, sida 2

liga samhället; den är icke, såsom mängen lätt kan låta inbilla sig genom det alldeles obehöfliga utländska namnet, någon ny uppfinning, utan helt enkelt den kristliga menniskokärleken, som är lika gammal med kristendomen, men: som ännu på långt när icke hunnit att göra sig fullt gällande inom sambällena och ännu mindre i dessaB inbördes förbållanden till hvarandra. Denna menniskokärlek förpligtar bland annat ovilkorligen samhället att taga värd om de fattiga sjuka, som icke kunna hjelpa sig sjelfva och sakna nödig vård: Ock utan allt tvifvel bör denna samhällets medlidsamma omivärdnad sträcka sig icke blott till de kroppsligt sjuke, utan äfven till de sinnessvage, de som äro beröfvade sitt förstånds bruk. Dessa äro utan tvifvel de olyckligaste, de hjelplösaste, de som mest behöfva öm och ändamålsenlig vård. Och likväl har samhället hitintills gjort minst för dessa olyckliga; det har så godt som lemnat dem åt sitt olyckliga öde, eller fastmera endast betraktat dem såsom farliga sambällsmedlemmar, dem man blott behöfver sätta i säkert förvar och göra oskadliga. Man har i vårt land betraktat hospitalerna för de vansinniga, icke såsom kuranstalter, utan såsom fängelser; och i sanning. har från samhällets och de enskildes sida proportionsvis långt mindre omsorg blifvit egnad åt de arma sinnessjuka än åt brottslingar. Man ser palatser resa sig, hvilka äro ämnade att inrymma förbrytare och för hvilkas ändamålsenliga anordning. man har all möda ospard att rådfråga andra länders erfarenhet; i afseende på de sinnessvages vård frågar man deremot föga efter anordningarne i andra länder; man sammanhopar dem i osunda och på annat gätt otjenliga byggnader, som. äfven med den bästa vilja och insigt hos:läkare och vårdare göra ali förnuftig kurplan omöjlig. Man här bildat skyddsföreningar, som ha till ändamål att taga vård om och med samhället återförena brottslingar som genomgått sitt straff. Här finnes I deremot ingen lag som bestämdt anbefaller att en sinnegsjuk skall vårdas och -huruhan: skall l vårdas, hvarföre anhörige kunne skaffa sina Isjuka vård eller lemna dem åt sitt öde, levima dem på dårhuset eller, när de behaga, taga dem derifrån, utan att någon frågar derefter. Och i lyckligaste fall, om en sinnessjuk af Iden fattiga klassen, oaktadt alla missgynnande I förhållanden, blir botad, så utekrifves han svag till både kropp och själ; ingen antager sig de arma konvalescenterna, ingen tänker till en början på att afbjelpa deras behof; svårt Ifå de att erhålla. någon tjenst, kanske pekar Idet blinda och råa okyrnet ofta finger åt dem loch begabbar dem såsom galningar och därhushjon, och recidivfall -måste under sådana I förhållanden lätt inträda. ) I hufvudstaden falla dessa sorgliga missförIhålianden skarpast i ögonen, Här om någonlstädes behöfves en omfattande vård för vansinniga; här är det största spelrum för de passioner, förströelser och utsväfningar, som leda till vaasinnet, hit strömma uslingar och zandidater för dårhuset från hela riket; Och Idock befinner sig hufvudstadens vårds-anstalt för sinnessvaga 1 ett sorgligt skick. Blilotta lanblicken af det dystra, -i vilda bergsekrefvor inklämda Danviken med sina heroska fängelsemurar måste väcka en rysning hos betraktaren Joch ingifva honom den öfvertygelsen . att ett tvunget vistande der bättre egnar sig till att Igöra: kloka menniskor vansinniga än att återgifva vansinniga deras förstånds bruk. Om bildade och tänkande menniskor mera än hittills varit fallet besökte denna anstalt, icke af tom nyfikenhet, utan med välvilligt deltagan Ide, skulle snart öfsertygelsen om denna anlstalts olämplighet blifva så allmän, att man Imed det allraförsta kunde mötse en reform Ihörutinnan. Men Stockholmaren tager ofia långt mindre kännedom om hvad märkligt här finnes att ge, än resande från landsorten och Jutlandet. Danviken besökes ofta af: utländI ningar, hvilka dock der ba föga att lära, ora licke det shuru ett hospital för sinnessjuka -licke bör vara inrättadt. Emellertid är opinionen bland den siörre Jallmänheten mycket stämd emot Danviken. I Densamma hvilar på en dunkel ating om hospitalets olämpliga inrättning, men yttrar sig li stället såsom förtrytelse öfver våldsamheter, FI bvilka på stället skola föröfvats och hvarom I berättelserna ofta varit öfverdrifaa eller alldeles oriktiga. Äunu gäller bland den stora mängden åtskilliga fördomar, hvilka hindra densamma att se inrättningens brister i sin rätta dager, isynnerhet den fördomen om de sinnessjuke, att de äro i allting galne, all mensklighet beröfvade och cbjelpliga olyckeofter, hvarför man äfven saklöst kan lemna dem åt sitt öde, blott man blifvit viss, att de ej kunna göra skada. Det är alldeles samma bjertlösa sätt, hvarpå späirristerna under den nu pågående kolerafanatismen betrakta dem, soxa de med all makt afhälls från sina orter. I andra länder har man i sednaro tider vidtagit storartade reformer i fråga om vården af sinnessvaga, och prof. Huss har detta är i svenska blad meddelat intressanta upplysningar härom. I Tyskland finnas ej mindre än 21 helt och hållet privata anstalter för personer af förmögnare klasser samt 57 offentliga 8. E. sIrrenanstalten,, d. v. s. ensamt till vansinniges behandling egnade hospitaler, utora de 33, som äro med aadra:sjukhus och barmbertighetsinrättningar sammanbundne. Men -man behöfver icke gå så långt. I Danmark -lär dårhuset Bidztrupagaard, beläget i en roNEO FNS INS ESTATE TERES ANING TEOSTAREKTES SPEER ad Tin wink da Fr Hl teR,nsan Ha hedge