Aftonbladet – 1 oktober 1853, sida 2

ver för sedelvärdets upprätthållande. :8Så mycket för betryggandet af realisationen genom ett inländskt fondsystem. 1 Hvafifrån skall.då silfver tagas? . I Sverige: finnes intet; från utlandet, och måste banken i farans stund upptaga utländskt lån, eller oc, såvida statsobligationerna lyckas få kredit, sälja dem på utländsk marknad, troligen på sämre vilkor än ett statslån kunnat göras. Författaren säger ganska riktigt, att genom skapandet af statsobligationer en ny vara kommer i marknaden. Kan denna vara såväl som vår malm. förbjudas till export? Hvad hindrar då att begagna dem i liqvider med utländningen och i sådant fall troligen till dåliga vilkor; ty det är klart, att obligationeroas svenska natur, d. v. s. deras förskrifning såväl till kapital som räntai svenskt mynt, bvilket ej noteras på de större handelsplatserna, skall gifva dem mindre värde i utlandet. Med ofvanstående få rader tror insändacen sig ha anfört några af de skäl, som bevisa, att ett inländskt fondsystem, baseradt på ingen fonds eller utgifvandet af papper utan motsvarande valuta, vore det förderfligaste af allt och ledde endast till just det, som författaren vill undvika, nemligen utländsk statsskuld och denna gjord under påtryckning af de mest ofördelaktiga omständigheter. Lån måste göras för anläggningen af jernvägar; genom inländska fondsystemet uppkommer penningetrassel och vingleri. Mätte derföre staten taga steget fuilt ut oca anskaffa kapitaler, hvar de må finnas. Ins. delar fullkomligt författarens åsigt om det opraktiska och oriktiga att maskera skulden för ÖrebroHults-jernvägen genom ordet: garantin. Och måtte derföre Sverige anligga framtida -jernvägar för egen räkning och betala arbetskostnaden så mycket som möjligt med det silfver och guld, som till ändamålet anskaffas. Först sedan riktig valuta blifvit spridd i landet kan man börja att tala om ett inländskt fondsystem. — H. M. Konungen och H. K. H. Kronpringen ha i dag på morgonen återrest till Tullgarn. — H, M. Konungen har, enligt P. T., förliden gärdag i enskildt företräds emottagit öfversten i belgiska generalstaben, adjutanten hos Konungen at Belgien, Renard, som frän sin monark öfverlemnat svar å det bref från H. M. Konungen, hvilket öfrerste Loren till konungen af Belgien öfverfört med anledning af hertigens af Brabant förmälniog med erkebertigionan Marie af Österrike. Öfverste Renard blef derefter af H. K. H. Kronprinsen emottagen, och bos honom inbjuden till middag, hvilken H. M. Konungen hedrade med sin närVvåro. — Gårdagens Posttidning innehåller i sin officiella afdelning: K. M. har förordnat H, exc. justitiestatsministern grefve G. A. Sparre att, -under-H. exC. statsministern för utrikes ärendena friherre Stjerields fortfarande sjukdom, jemväl förvalta .chefsembetet för utrikes departementet. — Undör samma dag har Kongl; Moj:t uppå gjord ansökning, beviljat statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartemeniet, öfverkammarherren hos H. M. Enkedrottningen, generalmajoren, sekundcehefen för Svea lifgarde, grefve Adolf Fredrik Nils Gyldenstolpe nådigt afsked från -sekundchefsembetet vid nämnde -lifgarde, med pension från armåens pensionskassa samt dervid tillåtit honom att såsom generalmajor i armåsn qvarstå. — Samma dag har Kongl. -Mej:t utnämnt och förordnät: Vid Svea lifgarde: till öfverste och sekundchef, öfverstelöjtnanten och förste majoren derstädes Carl Henrik Möllersvärd, samt till öfverstelöjtnant och förste major, adjutanten bog H. M. Konungen andre majoren vid berörde lifgarde, Olof Abraham Bruncrona; Vid norra skånska infanteriregementet: till andre meajor, tredje majoren vid regementet, friberre Carl Axel Lilljecreutz samt till tredje major, kaptenen och kompanichefen vidregementet friherre Adolf Herman Bennet. — Under sednaste dygnet hafva i Stockbolm i utbildad kolera insjuknat 37, deraf 7 öfvergångna från förebud. De dödas antal är i dag 23, det minsta hitintills sedan sjukdomens nedgående, och de tillfrisknades 36. De qvarliggande äro nu 215. Från början hafva här nu 2500 af kolera aflidit. För öfrigt se följande Rapport. Kolerasjuke i Stockholms stad från d. 80 Sept. kl. 9 f. m. till d. 1 Okt. 1853 kl. 9 f. m. Sjuke i förebud till kolera. Qvarliggande från gårdagen . . . 727. Ingjuknade . . . ME 62. Summa 789 Tillfrisknade . . 125. Ötfvergångne till utbildad kolera . . — 7. Qvarliggande till morgondagen . . .. 657. Summa 789. Från farsotens början insjuknade -.: . 5319. tillfrisknade . . . . . 4232 öfvergångne till utbildad kolera 430 qvarliggande till morgondagen 657 5319 Sjuke,i utbildad kolera. feriggande från gårdagen . . . 237. Öfvergångne från förebud till kolera . 7. Iagjuknade . . s . 30. Summa 274,