Aftonbladet – 1 oktober 1853, sida 2

Det skulle vara för långt: att taga i skär-J: skådande hvar och en af de poster, hvarige-! nom författaren tror sig kunna få 9 millioner: disponibla för extra statsutgifter. ; Vidare säger författaren, att bankens utelöpande 30 millioner ej komma i betraktande; men att, då svenska nationen använder 3850 millioner för sitt uppehälle, deraf skulle kunna besparas 9 millioner till allmänna företag. Det är rätt och förtjenstfullt att yrka på sparsamhet. Men är denna så lätt införd i Sverige? Som exempel i iofnadssätt, hvilka förtjena att efterföljas, citerar författaren danskar, engelsmän och fransoser; :men besinnar icke dervid, att hvad som ofta anses för lyx hos 0385 är knappast komfort hos dessa nationer. Att ytterligare spara vore för mången i Sverige vadmalsjackan, spartanska soppan och träskor. Man ropar på sparsamhet, men -besinnar icke, att föratt spara mycket, tillfölle bör gifvas att förtjena mycket. Till denna sednare del af frågan, som egentligen bordt: vara den första, har skriket inom vårt kära! fidernesland ännu ieke huonit. I pA ER EE Antag att de 9F)3millionerna kunde en dag ingå på det af författaren. föreslagna vis util statens kassor, och dertill lades de 12 millo-: ner som behöfva: för statens vanliga utgifter. så skulie der finnas sammanhopadt 21-mil !ioner rår eller mera än 27, af bankens uteöpande sedlar, hvilka bilda landets egentliga rörelsekapital. Vore det under sådana omständigheter möjligt, attmed den återståendel tredjedelen af detta redan förut otillräckliga kapital förlägga landets näringar och under-l hålla dess handel? Det vore så mycket mera en omöjlighet, som vexelrörelse ej finnes il Sverige, och privatbankerna, till följe af ett) sådant försvinnande ur rörelsen af bankensl vapper, skulle fiona sig föranlåtne att betydigt minska om ej alldeles indraga sin rörelse. Kan således detta medel till anskaffandet af kostnaden för jernvägsanläggningarne anlitas? Om följden af utländsk skuldsättning skildras mörk, så mycket ljusare afmålas den at inhemsk statsskuid eller af ett så kalladt sfondsystema. Utom slut på penningebrist, vinnandet af enskild och allmän kredit etc. skulle ett sådant system ha till följd införandet af moralitet, ja till och med af christlig dygd, med ett ord närma början af det tusenåriga riket. Inländskt fondsystem! Se der också ett ord som börjar att kursera, Låtom oss litet se hvad det har att betyda. Med ett fondsystem menas väl, att staten skall gifva ut räntebärande obligationer. För att kursera, måste dessa antingen köpas af kapitalister eller ock utgifvas i form af betalning. I förra bändelsen måste, då. disponibla penningar ej finnas, de kapitaler; som äro utiånta mot hypotek eller till förlag för däringar och handel; uppsägas, för att derför köpa obligationer. Staten inginge då i konkurrens med den enskilte, och den minst skadliga följden deraf blefve den redan förut dryga räntans ytterligare stegrande. .Genom denna åtgärd kurie måhända äfven all rörelsesafstanma, all-hypoteserad fast egendomifallaunder sitt halfva värde. Allmän förvirring och enskilta katastrofer blefve en tydlig följd, och de, hos hvilka kapitaler blifait uppsagda, skulle tvingas, för att ej duka under, att mot hvad vilkor som helst tillgripa det för författaren förhatliga lånsystemet hos utländningen. Denna i farans stund gjorda skuld blefve troligen ej ställd på förmånliga vilkor. Om åter statsobligationer skulle användas som mynt eller till statens utbetalningar, ginge det samma väg. Erfarenheten visar ganska tydligt, att om papper utgifvas, som ej kunna inlösas emot den i den civiliserade verlden som bytesmedel antagna varan, guld eller silfver, ingen lagstiftning kan gifva detta papper värde. Som exempel må tjena assignaterna i Frankrike och många likartade pappersmanöfrer i Österrike och Sverige, äfvensom i nyare tider Proudhons ryktbara bank. Att vilja använda dylika papper till betalningar, erinrar lifligt om Montesquieus karakteristik öfver Laws fondsystem: Mettez-vous tous les matins dans Yesprit que votre fortune å double pendant la nuit. Levez-vous ensuite, et si vous avez des creanciers, allez les payer avec ce que vous aurez imagin6, et dites-leur dimaginer å leur tour.s Författaren till statistiken föreslår för att ge kurs åt de inländska obligationerna, att de böra få rättighet till belåning i banken till sitt fulla belopp. Om nu staten ger ut dylika papper för en summa, motsvarande jernvägsoskostnaderna, och behåller en motsvarande del af rörelsekapitalet för att använda fill arbetena, sker följaktligen en minskning i de för andra ändamål behöfliga tillgångar. Då dessa redan äro otillräckliga, skuile troligen inträffa, att rättigheten af obligstionerna beiåning i banken till fullo begagnades. Banken blefve då tvungen att ge ut mera seålar och således att antingen rubba grunden för realisationen eller ock att skaffa sig mera silf) Uti kalkylen om den ökade statsinkomsten af 9 millioner förekomma för öfrigt nägra större missräkningar i siffran. Så utföres tillökad tullinkomst ä 6,500,000 KI bomull och 1,200,000 bomullsgarn, efter 1 sk. pr med 1,500,000 rår, i st. f. att tillökningen icke skulle göra mera än Cirka I 150,000 rdr; likaledes tillökningen ä 3,500,000 ! tobak å 1 sk. med 700,000 rår i st. f. 70,000 rdr, för vintullen d:o 900,000 rår i st. f. 90,000 rår, j äfvensom för hudar och skinn 4,500,000 a 1sk. 900,000 rdr i st. f. 920,000 rår. Dessa missräk-. ningar uppgå till 3,600,000 rdr, hvarmed den påräknade inkomstsumman af 9 millioner till en börPr a SF MEET AIAS ASA 2 SV MES