Aftonbladet – 3 september 1853, sida 3

endels. Y,:del af afkastningen till farmägaren och behäller utan all afbränning de öfriga 2:delarne.. Till följe häraf blifva arrendatorerna vanligen icke gamla på sina platser, utan så snart de hunnit förvärfva sig tå mycket att de kunna köpa sig en egen farm, draga de längre upp i landet och intaga så kalladi songressland. Johnson försäkrade, att hunrade arrendefarmer omkring Burlington när som helst stode honom till buds, På äåtervägen till Burlington besökte vi flera . granskapet boende svenskar, af hvilka ep lel helt nyligen ditkommit. Det var en röande syn att under vår vandring se den resiga svensken dels åkande dels galopperande pä hästryggen öfver det vestra Amerikas släter, och jag föreställde mig den tid, då tusenden af svenskarnes efterkommande skulle salla denna jord sitt fädernesland och sitt hem; Trakten : omkring Burlington är en af de rerrligaste och fruktbaraste jag sett. Slätten nöjer sig betydligt öfver vattenytan, man ser ander sig Burlington, den breda majestätisks Vississippifloden och i fjerran de skogbeväxta stränderna af staten Illinois. Efter vägen sågs en skog af vilda äppleoch päronträd i blom ma. Af dessa träd plocka fattiga spanntals och sälja för begagnande till de 1 Amerika så nycket omiyckta piean, ett slags kakor med nlagdt sylt, hvilka äro en daglig kost både ör fattiga och rika. Jag hade här för förste sången tillfälle att rätteligen se huru rik jordnånen är i dessa trakter. Uti ett efter vägen sytt upptaget dike gick svartmylian till emelan I och 2 alnar djupt ner, med underligsande lerjord. Men detta var dock icke på ångt när den rikaste jordmån man här får ge. Från 4 till 12 fot af den rikaste svarta lerjord sägas betäcka miliioner acres i Iilinois. En engelsk gentleman berättas hatva ridit många dagar öfver sådana rika fält, och då han såg dem ligga längs efter de segelbara loderna uti en sträcka af tusende (eng.) mil. atropade han full af förvåning: Det är unlerligt, att edra farmers icke odla dessa rika andssträckor,. Engelsmannen besinnade icke, utt den bördigaste jord väl finnes böri öfverlöd, men att man saknar händer att odla den. Ställen finnas på prairierna, som sägas årligen nafva blifvit besädda med hvete i 200 år. ullt ifrån den tid, då de första franska kolonisterna nedsatte sig i Illinois, och likväl synes innu intet tecken till markens afmagring. Utsädet uppskjuter lika frodigt, och skördarna iro lika rika, som under de första åren af andets uppodling. Här såg jag äfvenledes ör första gången ett sätt att förskaffa gig den största möjliga afkastning af jorden, som jag sedermera ofta funnit iakttaget. Amerikanaen planterar fruktträn i breda rader öfver ;tora fält samt plöjer och besår jorden mellan rädraderna. Detta gifver landet ett vackert rädgårdslikt uteeende och inbringar en dubvel afkastning. j Den 12 fortsattes resan från Burlington på stage till ett svenskt nybygge i Iowa (läs: Ajoväh) beläget 6 sv. mil i nordvest från 3urlington . emellan städerna Mount Pleasant och Fanfield. Denna väg tillryggalades skyndsamt och -beqvämt, emedan den präöktigt equiverade vagnen rullade största delen af vägen vå så kallad plankroad,. Man finner mycset befarna vägar allmänt belagda med plankor, hvilket gör dem icke blott lätta; utan ock inder alla årstider lika farbara. Vägen går senom Mount. Pleasant, en stad som till hälfen gör skäl för sitt namn, varande en mycset treflig, plats, dock ej något berg, utan iggande på en upphöjd slätt. Platsen har omring. 2000 invånare. Der träffade jag en ;vensk -läkare, hvilken mycket -beklagade sig leröfver, att svenskarna i detta land blifvit itskämda genom den i Sverige rådande relisösa intoleransen. : På aftonen efter en half mils vandring voro vi ramme i det svenska nybygget, kalladt New Sweden. Här och 2 sv. mil härifrån uti och vid staden Fairfield bo tillsammans omkring 500 svenskar. New Sweden har en Luthersk örsamling med pastor och en kyrka, till hvilken Jenny Lind anslagit medlen. Vi togo in 108 en farmer vid namn Olof Petterson, hvilsen 1847 hitkorm från Stockholm. Ankomnen hit på stället ägde han 100 dollars, för vilka han köpte. sig 40 acres kongressland emte ett par oxar och en ko. Som han hade kommit på hösten, måste han föda sig med irbete hos andra under vintern. Nästa vår ippodlade han 3 acres och byggde sig ettså salladt blockhus. Året derpå måste han åter rbeta hos andra för att kunna betäcka nödiga 1tgifter. 1849 började han på alivar med jorlens uppodling och har alltsedan varit hemmea på stället. Fan har nu uppbrutit från skogsvark 12—15 acteg och har ytterligare inköpt ) acres skogsland. Sitt första blockhus har ran nedrifvit och byggt sig ett större med 2 um jemte nödiga uthus. Han är derjemte äl försedd med åkerredskap och husgeråd ;cH äger en god ladugård. Han är nu, på iågra dollars när, utan skuld, och vill ej säja in fasta egendom för 500 dollars. hvarjemte lang lösegendom torde uppgå till 200 dollars. Under det vi vandrade en half mils väg till tyrkan sågo vi på ömse sidor om vägen svenka farmer omvexlande med amerikanska: -Öffer allt der utlänningen nedsätter sig följer ionom amezrikanaren i spåren, likesom för att fver honom hålla uppsigt samt meddela hoiom språket och frukterna af amerikansk ciilisation. Så äfven här. Den amerikanska ch den svenska befolkningen tycktes vara ngefärligen lika talrika. Amerikansren uppager nästan alliid de bästa platserna och äger le största farmerna. Vi sågo dock här en nycket stor farm i en rik östgötes händer. in annan, Erik Petter Anderson från Kisa socOnEENN ROR NN tera mot din egen feberaktiga öfverretnine!