Aftonbladet – 3 september 1853, sida 3

Nionde Delen. I Kar. Och min far sköt åsido sina böcker. . J unge läsare, antingen du ännu är det, — eller läsare åtminstone som varit ung, — kan du icke påminna dig hbågon gång då du med dittills i bemlighet buren vild förvirring och sorg kommit tillbaka från denna hårda och ovänliga verld som öppnade sig för dig, då du satte din fot utom hemmets tröskel till de: fyra lugna väggar, inom hvilka dina föräldrar sitta i frid — och du med en slags sorglig förvirring sett huru stilla och ostördt allting der är? Denna generation som före dig trampat passionernas stråt — dina föräldrars generation — (törhända icke så mänga år aflägsen från din egen) — huru oändligt fjerran den i sin stilla frid synes från den stormiga ungdomen! Det borderi liksom ett klassiskt tidehvarfs lugn, antikt liksom grekernas statyer. Den vanans stilla enformighet i hvilken de försjunkit dessa 1 som gått före dig — de sysselsättningar sc de funnit nog för sin lycka, der de sitta omkring eldbragan — hvar och en i sin vanliga ländstol och yrå — huru sällsamt de kontra