Aftonbladet – 29 augusti 1853, sida 3

Article Image
sommaren. Rofodlingen hade vanligen lyekats om straxt efter såningen kommit nog regn. Hade että: af fröhandlare fått 32 olika sorter rofvor, af hvilke 31 varit ungefärligen lika, men en visat betydliga fö. reträden. Hr Nonnen hade 1830 besätt ett tunnland med rof. vor, nu 30, allt lös jord. Skörden hade utfallit sämst 1847, brukade använda 6 frö till tunnlandet. Föror. dade tidig sädd. För hvarje ort borde den tid utrönas som är tjenlig. Sär man tidigt äro jordiop. porna ej framme. Fram i Juni och före midsommar bärja de värst; efter midsommar sluta de; kälrötter böra sås tidigt. Flera arter af rofvorn: blifva svampiga om man sär dem tidigt. Den värde. rikaste är den gula kälroten, dernäst den hvita; Fröen böra ej säs för grundt, utan 17,.å 2 tu djupt. Det första fina ogräset bör förstöras, emedat det lockar jord!opporna. Drillning är lämplig. Den engelska vattendrillen förtjenar all uppmärksamhet. Man kan sällan få god guano. Så kallad peruansk guano är ofta uppblandad med 60 proc. saud. Här Hibbs Comp. lemna pålitlig vara. Tillgängarne på guano börja blifva knappa. Man börjar derföre använda Chili (natron) salpeter. Man borde vara noga att få rent frö, hvilket vore svårt, emedan en skalbagge förstör plantorna som skola gifva frö. I Ryttmästaren Möller uppgaf sina kommissioner för guanouppköp i Liverpool; bättre vore att taga det derifrän än från London. Priset vore nu 9 pund St. pr 6 sk Et, men brukade annars vanligen vara 10 pund. Reqvirerade ofta gusno för sina grannar. ÅA Maltesholm hade användts guano på 100 tunnland. Löberöd hade köpt guano för 1000 rdr. Äfven allmogen börade använda guano. En-bonde hade köpt för 400 dr. Till och med torpare köpte den. Hr Nathhorst: Somliga förordade tidig sådd, andre iednare. Den rof-art, som i England kallas Swedish urnips, är vär vanliga kålrot; den bör sås tidigt, ;medan, om lopporna äta upp skotten, kan den svärigen sedan sås om. Ger i skörd 240 tunnor pr unnland. Hr Nonnen hade försökt olika fröslag i blandning. Sfter kälroten kom den gula, dernäst den hvita rofran. Kälroten hade genom urval blifvit förbättrad. En engelsman, som reqvirerat af talaren frön till otabagga, hade klagat att han fått blott halsar. äuano borde vid såningen ej komma i direkt beröing med fröen. Hr Odelberg beskref sin radvisare. Hade vanligen ätt sina rofvor på lättlera.

29 augusti 1853, sida 3

Thumbnail