Aftonbladet – 27 augusti 1853, sida 2

ningsartiklar (deri inbegripen Times, som i denna fråga kunde sögas vara redigerad af baron vön Brunnow), skola icke lyckas att bortblanda den verkliga betydelsen af Warschau-protokollet i Juni 1851, öch Tondönprotokollet i Maj 1852. Uader det att Kongeloven af den 14 Nov. 1665 tillät arfvingar af både manliga och qvinliga linien att bestiga danska tronen (i hertigdömena råder endast den manliga arfsföljden), har danska regeringen, efter att successift hafva upplöst kamrarne, genomdrifvit Kongelovens afskaffande och uppställt en successionsordning som efter den närvarande konungens och arfprinsen Fredriks död öfverlemnar danska kronan åt den ryska kandidaten prins Christian af Gläicksburg, som skall efterträdas af sin manliga afkomma med sin gemål prinsessan Louise af Hessen, Hvilken skänkt honom två prinsar. Denna succezsionsordning har insatt Glicksburgslinien till arfvingar i första rummet. Men uti Wargchau-protokollet bar ryska czaren såsom chef för Holstein-gottorpska huset uttryckligen förklarat att han förbehöll sig och sina efterträdare den eveniueila rätten till danska tronföljden i den händelse att prinsens af Gliäcksburg manliga stam skulle utdö. Det säges i klara ordalag att i detta fall uppväckes (doit revivre)kejsarens af Ryssland rätt (art. III i Warschauprotokollet). London-fördraget är, märkligt nog, i detta afseende mera förbehållsamt. Dess artikel Il innehåller: De höga kontraherande parterna, erkännande såszom permanent grundsatsen af danska monarkiens odelbarhet, iörbinda sig att taga i öfvervägande de ytterligare hemställanden som H. M. Konungen af Danmark kan finna för godt att göra deri, ifall, hvilket Gud förbjude, pring Christians af Gläcksburg manliga afkomma i rätt nedstigande linia skulle utdö.r Det är härpå som lord Clarendon stödde sig här han för ej längesedan förklarade för parlamentet, att om det i Londonprotokoliets art. II förutsedda fallet skulle inträffa, skulle Frankrikes och Englands intervention veta att förhindra en helrysk arftagares uppstigande på den danska tronen. Men nu har London-protokollet på intet vis upphäft Warschauprotokollets bestämmelser. Tvertom har ryska ministern i London baron v. Brunnow i en not af den 8 Maj 1852, eller samma dag som Londonprotokollet underteckoades, adresserad till danska ministern i England Bille, förnyat och upprätthållit Warschauprotokollets förbehåll till ryska czarens fördel, och hr Bille har uti en not af d. 24 Maj svarat att hans regeringäfvenledes var af den meningen att bestämmelserna i Londonprotokollet på intet vis förändrat förbehållen i Warschauprotokollet. Om således tronen i Danmark blefve ledig, skulle då icke Ryssland kunna komma och fordra den sig till ftomma förbehållna arfsrätten, och skulle det ej kunna, i afvaktan på frågans afgörande, besätta Danska öarne och provinserna, för att hafva en medelpunkt för sin rätt; och om allt detta iaträffade, skulle Europa då kunna räkna på den fransk-engelska interventionen? Är ej det som nu passerar vid Donau egnadt att rättfärdiga den allmänna opinionens farhågor i detta afseende? Sådana äro de motiver som sinsemellan närma de tyska liberale och det Eiderdanska partiet, och det är sålunda som Ryssland lyckats att sammansmälta rigtningar och intressen som hade kämpat på lif och död med hvarandra, Jag var på väg att ännu ytterligare fästa edra läsares uppmärksamhet på den aristokratiska, junkeraktiga och reaktionära rigtningen hos den danska ministeren, som å sin sida tvifvelsutan bidragit att med den danska oppositionen försona den tyska liberalismen, då jag fick se, i Times för den 12 dennes, en artikel som söker bestrida den opinion hvilken fruktar det ryska inflytandet vid Sundet lika väl som vid Bosphoren. Times säger med passande ord: Några gkriftställare äro i den grad okunniga att de förblanda lex regia (kongeloven), genom hvilken Danmark 1661 förvandlades till absolut monarki, med konstitutionen af 1849, och att man på fullt allvar berättar oss huru lex regia blifvit afskaffad, då denna lag har infört absolutismen, som för fyra år sedan ersattes af den danska konstitutionen., : Denna artikel, som oblygt förfalskar fördragens texter, har framkallat hela Tysklands förbittring, Det är sannt att lex regia, som uppstod ur Köpenhamnsrevolutionen i Oktober 1660 och som bär datum af den 14 November 1665, innehöll en förklaring om konungamaktens oinskränkthet. Men säsom en hvar hos eder vet, och såsom jag nyss ofvan erinrat, har den dessförutom och vid sidan af denna förklaring förändrat valriket till ett arfrike, i det den fastställt arfföljden så att den stod öppen för qvinnor likasåväl som för män, umder det den af Ryssland inspirerade danska regeringen utestängt qvinnorna och således erkänt det nu i S:t Petersburg regerande Holstein-Gottorpska husets eventuella rättigheter. — ——AA—AALA LL LL Lee mere--—r-——-—-—--——— RR min far tryckte den konvulsiviskt och sades