Aftonbladet – 11 augusti 1853, sida 3

NA, OCA Ca DO val Spar (ILIVSVYS IYSVENSAR Pe Se on engelsk kust. Jemf. Yarr. p. 61. Bidrag till. fingerismens personalier. När en stor man lemnat det jordiska är det, agneligt och vanligt att någon minnesteck-q4 are bland hans vänner i en bild sammanfat-p ar och offentliggör hans drag, dels till ettlq jevis att den hädangångnes förtjenster ej för-Åj; lifvit obemärkta af samtiden, dels i afsigt ett yr dem: draga lärdomar för framtiden. Ännul, ngelägnare måste detta blifva då en ide slockhat, efter en kort och hänförande lefnad, el-! er angelägnast då denna id slocknatså to-4q alt, så grundligt att man utan särskild; minnestal öfver henne svårligen om några år! skall vilja medgifva verkligheten af henner illvaro. En sådan id är, eller rättare var fingerismen, den nya öfvernaturliga kraften som satte i ord och bänkar, glas och talrikar, halsar och. — hjernor i en svindlande dans, borddansenslf veryktade drifkraft. . Denna fingerism, hvilkerr våra ömkliga naturforskare icke ville under-!S söka, än mindre vörda såsom en fysisk natursg, flydde från de vittrag gillen ut bland folket. Den förkonstlade högmodiga lärdomen;lf hette det, vredgad öfver att icke sjelf hafvalc uppfunnit den, förkastade den slumpvis erbjudna skatten. Liksom flera andra dylika, t. ex. eympatikurerne, slagrutorne, uhiversal-; medlen m.fl., tog denna förföljda himlagöst, sin tillflykt bland folket, bland de olärdejls nvilka utan fördom och skråanda kunde be-! trakta fenomenet och herbergera den vilsnalc gästens. Det skedde ock på ett glänsandel sätt: alla salonger och förmak upplätos för bonom. Borddans idkades af hög och låg; il. palats och koja användes alla lediga stunder . på studium af den nya naturkraften. — Herrar: och damer bildade kedja kring bord af alla slag och borden gingo, eller — gingo icke.l! I sednare fallet berodde det på t. ex. närva-j, ron af en sidenshawlett eller halsduk, oidaj, ögon, bristande magneto-galvanisk kraft eller dylikt. Vågade någen tviflare lägga sitt ord i laget och tala om fingerismens naturliga förkla-: riogsgrund, så höjdes strax ropet: korsfäst! och det fordrades fruktan för missgerningsbalken samt urmodigheten af sjelfva straffet, för att det ej, skulle på stället utföras. i Ju mindre de experimenterande kände om näturlagarne, desto djerfvare voro de i sine påståenden, desto säkrare ansågo de undet-! sökningsmetoderna och resultaterna. . Ville en fysiker viea dem absurditeten i deras försök; så egde de alltid segren på sin sida, ty de kuode. aldrig fatta ett vetenskapligt bevis, och ansågo det derföre icke vara något sådant. Nej korsfäst! i Visade man: dem samma. borddans med händernas påläggning och medveten dragning i en öfverenskommen rigtning, utan kedje-, bildning och utan dessa öfriga taskspelareaccessoirer som möjligen gjorde hela borddansens rykte, så möttes man med den invändningeti, att alla visste att bord kunde flyttas med handkraft, men att fingerigmen var något helt annat. Korsfäst tvifiare, dumhufvudet som vill begripa mera: än vil blef tacken. ; i Hvar äro nu alla dessa tusende experimentatörer och experimentatöser? Hvar de förunderliga fenomener. dem alla sambällsklässer observerade och rikets officiela tidning. med sådan stolthet refererade? Hvar äro de mystiska verkningarne dem hr. Bruce Bey uppgaf still och med, de. gamla egyptianerne bafva kännt? Jo, hos de gamla egyptisnerne.; i glömskans graf. Sjelfva fingerismen är en uttömd kraft, undergången dels till följe laf trötthet efter den häftiga ansträngningen i början, dels emedan nmjän insåg att den beIrodde på en — dumhet. Men den får icke dö och begrafvas utap liktal, ty från dess korta lefnad kunna hemtes Iflera nyttiga lärdomar. I Så lärer den t. ex. huru den stora allmänheten inom alla grader svätvar i den största okunnighet om de ; enklaste naturlagar, mot i hvilka borddansen, uppfattad såsom yttring a lallt annat. än. handgriplighet; stred till der ; grad, att ingen med naturlagarne. det ringaste -Iförtrogne, kunde utan särdeles: själsslapphe lett ögonblick tveka om fenomenets naturligs ilom ock ej fullständiga förklaripg. Den ba .Ipå ett så slående sätt visat en stor: brist : -luppfosiran bos slögtet, att knappt någon, an nan. obetydlighet skulle dertill kunnat vara si rIbebjelplig. . Mätte alla de, sora fallit ofter föl -Iden under en tid epidemiskt grasserande mor , bus tabulomotorius, eller. borddans-sjukan ;skynda att ersätta den stora lucka i deras ve I tande. hvilken denna gång på sin höjd kom plmer dem. att skämmas så smålt, men en an sIoan gång kan stå dera dyrare, tl Den lärer ock att allmänheten icke duge Itill anställare ef naturvetenskapliga experimen slter.. Tusende sinom: tusende lugna, kloka aktningsvärda, ärliga personer hafva gjort för -I sök för att bevisa eller vederlägga. den. ny ,! kraftens tillvaro: de flesta hafva med förundra