Aftonbladet – 10 augusti 1853, sida 3

rades, om det förtäres i andra delar af hans hus, eller honom veterligen i: husets gärd eller portgäng. Likaledes är hvar och en husbonde ansvarig för olofFS lig fö eller annan afyitring 1e 20dra ut TS 17. Dei ör livar och ea bofast maa iörbjode såväl ätt gifra tyst skmtycke till, som att uttryckt! gen tillåta tjenscehjon eller lösa och lediga personer, som sjelfva anskaffa bränvin, att samlas i hans hus för att vistas uuder förtarandet af bränvinet. Tilåter aägon i sitt hus ena sådan sammankorast, är ban skyldig böta !, tpeciedaler för hvar och en som deri daltagit. : 4 18. Iogen af de till utskänkning af ränvin berättigade, med undantag af traktörer sav::; bärbergerare och gästgilvare i bvad som angår ho: dem logerande resande, fär hafva gäster hos sig sedaare på afionen än till kl. 10, vid böter af !V, so.d:r för hvar och en gäst. Ej heller må nögon till utskänkning eller försäljning berättigad utskänka eller försälja bränvin på söreller helgedagar före kl. 5 e. m. vid böter af 5 till 8 sp.d:r första gången, 10 till 15 sp.d:r audra gången och 20 till 25 sp.d:r om detoftare sker. Ej eller får nägon tilläta barn och lärpojkar ait uppehålla sig hos honom för att njuta rädan dryck, giler till dessa utskänka nägot vid töter af 2 sp.d:r. 4 19. Den som mot betalnieg iskävker bräsvin, vin, öl eiler annan stark dryck ät någon som redan är berusad, eller 1å:ex någon erhålla så mycken stark Iryck ait haa blir berusad, skall för hvsr ce en böta I sp.d:r. Utkastar nägon, satingen sjal! eller genom andre, ur sitt hus personsr, som hos hoao:n hafva berusat nig, böte hau för hvarje person 2 sp.d:r. Lidei aägoa skada efter att sälunds vara utkastad och öf rerlomuad ät sig sjeif, böte värden dessutom från 5 all 20 spår så vida bens handling ej efier allmännas lagen egnar sig till än högre besiraftoing. 4 20. Vid kyrkas, på ting, på auktisu ar ellar vid anosn offentlig församling får ingen utdelning of bränvin 5ga rum, vid böter af 1 till 10 sp.d:r. Der som på sädane ställen visar sig i berusadt tillständ höte 1 sp.d:r samt kan dessutom visas eler föras bort. Föranleder han på nägot af nimade ställen, biler på sator, vägar eller annan eff-ntlig plat., krog eller gästgifraregård, förargelse eller oordning, kan han i häkte inmana3 och qvarhällas till dess hen är nykter, utan att det strafl dertill han genom sitt törhällande sjort sig skytdig derigeaom mildras. Lagen af !9.48 inanehäller viiare 4 6: Hådsnafter ör öet förojudet vid de iderne hällne markaader, ati på torg eiler gate utskänka eller i mindre delsr än 40 poiter utsälja bränvin; hvaremot det meö deoana slags handel under markosaderno förhjilles säsom vanligt. 7. För landtmarkaader bestämmer öfverhaten sura många försäljaingsställen till utskäckaiog af, eller handel med bränvin i oftanämade miadre paruier kaa anses limplige. Fogden meddelsr sedav sillätelse till sädaa rörelse ät så mänga som af öfverhetea är medgifvet; osh får dermed ej förenas försäljning af andre varor äa lagad mat och dryck, 5 8. Hvar och en som sälunda erhåller iitlständ ait afyttra bränvin på landtmarknad skoll, isnan detta tillständ honom meddelas, erlägga en särskild afgift, som fastställes till tredubbla det belopp som södra markaadssökande böra erlägga på grund af lagen af d. 20 Aug. 1842 rörande betäckande at kostaaderae i och för polisuppsigt och vakthållniag vil marknader; dock i intet fall till mindre belopp än 10 sp.d:r, hvilken afgift tillfaller amtskomunen. 21. Dei denna lag för städerne gilna bestäm melser gälla ock för de köpingar der det hittills vasit hvsr och en haadelsborgare tillåtet att sälja brän vin och som dessutom är försedd med särskild: förmanskap och representanter. Andre köpiagar behandlas på samma sätt som landet, till följe hvaraf de bandlande, som derstädes via dennas lags al. mängörande hafva rättighet till bränviashandel, i afsesoda på densamma äro underkastsde samma bestämmelser som de i 5 S nämnde landthandlare, hraremot de som 0å dessa ställen äro elier blifva ber ttigade till uiskänkande af bränvin, fritagas från det i bemilde innehällne förbud mot ati utskänka till särbosnade personer. 22. Med bränvia förstäs i deana lag äfven dryck som dermed är blandad eller dersf beredd (eger äfven tillämpaing på hvad som i lagen af !9,48 nämnes bränvin, enligt sistnämade isgs 10 9). 4 23. Böter som förverkas genom öfverträdelse af denna lag tillfsiter angifvaren — polisens bsetjente, länsmän och andra samt ortens fattigkara, ti hälf ten hvardera, Afstär angifraren sin foråraa på deal honsm tillkommande hälft tillfalla Jo odeladt fattigkassan. : Lagen a! !2,48 bestämmer vidare i 4 5: D2 stadsanden som i lagen af 9,45 23 göras angäende hrem böterna tiilfalla, skola ock vara gällande i afseende på värdet af det förbrutaa bränvinet.s Ycter ligare tillägg har denaa lag fått genom lagen af d. 28 Aug. 1851, så lydande: f 23 i lagen af 45 om bränvinsförsäljnisg förändras sälunda: att andel i böter som förverkas genom öfrerirädelss af deona leg tillfaller angifvaren endast i det fell att haa ärlåasmen elier annars vid polisen anställd; hvaremot dessa böter vid andra tillfällen, härunder inbegripst när an-l: sifvelsea sker genom tillsatta kontrollörer, odelad till sommer orten3 fattigkasssa. På samma sätt förnsälles med konfiskationsgods enligt lagen af !9.48 5 (se denna under 4 8.) 24. Den som enligt förut gällande lag är ädömdl straff för ea föraealse, hvilken i denna lag vid förpyadt fall är belagd med högre straff, och som änyol gör sig dertill skyldig, 2a5cses sösom förut hafvandel varit dömd till dst siraf, som denna lag stuile hafva l: medfört. S 25. Ursktläter någoa af poliseas betjento att inom 24 iiminar för polismästaren angifva nögon till åans kunskap kommen förseelse, som här ofvan är med straff belagd, böte han första gängen dubbelt mot den skyldiges äsatte böter, andra gängen tredub belt, men tredje gängen våre han sin tjenst förlustig, hvilket ock äge rum förut, om förseelsen befinnes bedräglig. På samma sätt straffas den länsman, som icke så fort som möjligt och sednast inom 3:ne vec kor gör aumälan för vederbörande öfverhet. 26. Angifves någon att hafva gjort sig skyldigl till en förseelse mot denna lag, ege i städerne polismästaren och i köpingar eller på landet fogden, om han finner skäl draga nägon till ansvar, att inhemta dennes förklaring om han i godo vilj erlägga böterne, hvilkas belopp bemälte embetsman uppgifver. Kan saken ej lämpligen uppgöras genom erläggande af de minsta för sädant fall bestämda böter, och dessutom andel i böterne skall tillfalla polismästaren eller fogden sjelf, sä bestämmer amtmannen böternes be-, lopp. Förklarar sig den skyldige villig att erlägga honom sälunda ädömda böter, så ege denna uppgörelse i godo, vid förnyadt fall samma kraft och ver-, kan som dom, och införes i vederbörande polisrätts justitie protokoll och de bastämde böterne tä indrifvas medelst utpantning. Nekar deremot den anklagade till förseelsen, förklarar han sig ovillig till uppgörelse i godo, eller afgifver han intet svar inom hoRED TAKE RP NPRAANE TEE EET RR alls att omnämna denna tilldragelse ; och jag tog fram en half krona, som jag erbjöd min nye ledsagare. Han wvigade tillhaka mitt myuntatvnta mad