Aftonbladet – 6 augusti 1853, sida 3

den lätt kan undanrödjas vid pjesens mise en e scene. En person inträder i rummet genom len tillsluten dörr och ger en replik på hvad de innevarande sist yttrat, hvilken replik nöda vändigt förutsätter att han hört en del af samtalet. Hos åskådaren uppstår då ovilkorligen den föreställningen att den inträdande lyssnat en stund utanför dörren. Man undveke dette ofördelaktiga intryck om man läte den inträdande några ögonblick blifva stående i rummet, obemärkt af de innevarande och på detta lsätt blifvande vittne till de yttranden som -I slutligen föranleda honom till den replik hvarmed han infaller. Vecko-uppgifter rörande Riksbanker, afgifna den 28 Juli. Bankodiskonten. Allmänna fonden. Den 21—28 Juli. Utestående den 21 Juli . 4,897,659: 11. 11: I Influtne kapital-afbetalningar — -57,237: 46. 5 Sgr 4,840,421: 13. 6. 57,230 Utlånt denna dag . , Utestäende län 4,897,651: 13. Fonden för publika papper. I Utestående län den 21 Juli 155,420: 37. I Influtne kapital-afbetalningar . ——— — 6. w Sgr 155,420: 37. 3. . Utlänt denna dag . ec mn mm mm Utestående län 155,420: 3 7. 3. Handelsoch närings-diskonten. Utlåningsräkningen. I Utestäende län den 21 Juli . 1,256,609: 34. 5. I Influtne kapital-afbetalningar . 66,210: 40. 2. Sgr 1,190,398: 42. 3. Utlänt denna dag --53,300: — Utestäende län 1,243,698: 42, 3. Räkningen öfver diskonterade vexlar. Utestående den 21 Juli 378,174: 8. — Inbetalningar 12,704: 7. 4. Sgr 365,970: — 8. Bifallns diskonterisgar . 47,360: 46. 7. Utestäende 413,330: 47. 3. Kassa-kreditiv-rörelsen. Utestäende den 21 Juli . . 574,997: 30. — Inbetalningar under veckan . . . 108,210: — — Sgr 466,787: 30. — Uttagningar under veckan . 67,410: — — Uteståends 534,197: 30. — IVäntningstiden i allmänna diskonten 2 å 3 veckor. Den 30 Juli var: Bankens utelöpande sedlar och invisningar m. m. . . . . . 24,130,784: 12. Behällning, tillhörande allmänna verk och inrättningar, samt bolag och enskilde personer . . I Bankens guldoch silfvertillgäng, förvandlad i silfver . . 5,950,001: 10. eller i rdr bko . 15,866,669: 43. PEN LITTERATUR. I Kemiska Bref. Af Justus Liebig. Öfversättning från tredje upplagan, af Georg Scheutz. Stockholm, på L. J. Hjertas förlag. Tryckt hos Johan Beckman 1853. (Slut från gärdagsbl.) Det var klart, att när författaren vi:le utreda den nuvarande kemiens härkomst, nemligen så vidt man derom äger upplysning i urkunder, och ej ser sig inskränkt till blotta gissningar och slutsatser, skulle han oundvikligt påträffa den besynnerliga företeelse i menskliga vetandets häfder, från hvilken kemien fått sitt namn — Alkemien måste blifva ett af de ämnen han hade att behandla. Han har också häråt ägnat en undersökning, som vittnar om den mest grundliga sakkännedom. Med vår tids vana att föraktfullt nedblicka på de gamla alkemisterna, skall det sannolikt öfverraska mången, att se den mest berömde bland verldens nu lefvande kemister taga sin vetenskaps svärmiska ättefäder i försvar, och ännu mer att han genomför detta försvar med så tysk noggrannhet i vitsordens samlande och tolkning, och en sådan bland tyska författare mindre vanlig klarhet i slutledningar, att läsaren ändtligen finner sig helt oförmärkt sjelf dela förf:s mening. — Ur historisk synpunkt är denna deduktion, likasom hvad författaren anför om den Aristoteliska naturteorien, otvifvelaktigt af högt intresse; det kan läsas af hvem gom helst utan afseende på sammanhanget med kemien, och blott som ett bidrag till läsarens historiska kunskapsförråd. Ett och annat utdrag torde af denna anlednin kunna finna tjenlig plats äfven i ett blad för den större allmänheten; och vi citera derföre här några sådana: Den vidt spridda tron att kemien är en ung vetenskap, är en villfarelse, som uppkommit genom tillfälliga omständigbeter. Hon bhörer till de äldsta vetensksperna. — Det hade åtgätt Ärtusenden för att framkalla den fenomenverld, hvaraf kemien bestod på Lavoisiers tid. Otaliga iakttagelser hade mäst göras, inzan man blef i ständ att förklara det alldagliga i ögonen fallande fenomenet af en ljuslåga, innan man fann de förborgade trådar, som ledde till kunskapen att jerns rostning i luften, urbleknandet af organiska färger, och att djurens andedrägtbero på samma orsak som ljuslägan. För att hinna till de kemiska insigter, hvaröfver vi nu förfoga, var nödigt att tusentals män, utrustade med hela sin tids vetande och hänförde af en okuflig, i sin häftigket till raseri gränsande passion, äfventyrade lif och gods och alla sina krafter för att genomrota jorden i alla riktningar: att de, utan att tröttna eller förlamas, bragte alla dem bekanta ämnen, organiska och oorganiska, i beröring med hvarandra på de mest olikartade och mängfaldiga vis; — det fordradet att detta skedde femton ärhundraden igenom. Det var en mäktig, -omotständlig retelse som Uref menniskorna att med ett tålamod och en! ihärdighet utan like i historien, ägna sig ät arbeten, EE RE RN NE ENE trä SOBER valde sig en cigarr af bättre utgeende än dens hans kamrat bestod sig, och syntes lika för-! trogen med tobaken som han visat sig varalc med konjaken. ,y 6,381,745: 9. ww . ov HMMM 71 I ÖÅmm ri 00 tu ti feY så så he vi Ems