Aftonbladet – 30 juli 1853, sida 3

bereda oss något tillfälle att odla vära själsförmögenheter.s Den kan icke ens förskaffa er ett par stöflor, tillade onkel Jack. Eller,, sade tör Squitls, befria er från ett enda stygn af den reumåtism som ni ådrog er för hela lifvet under den nattliga bivuaken ide portugisiska träsken — att icke tala om kulan i ert hufvud och ert korkben, som torde betydligt förminska det helsosamma inlytandet af edra motionspromenader. Mina herrar,, återtog Kaptenen, ingalunda bragt ur fattnivg genom ulla dessa inkast, pdå jag går tillbaka till dessa barbariska tidehvarf, så går jag tillbaka till ärans. sanna principer. Denna runda silfverpjes är ovärderlig just åerföre att den icke har något värde i marknaden, ty först derigenom blir den. ett bevis.på förtjenst. Hvad läge detför bevis på gjorda tjenster i denna medalj om der kunde äterköpa mitt: ben, eller om jag kunde sehackra bort den för fyratiotusen om året? Nej, mina herrar, dess värde ligger deri, att då jag bär den på mitt bröst men. niskorna skola säga, denna gamlastela gubbe har icke varit så onyitig sorb har synes. Han var en af dem som raddade England och befriade Buropa. Och äfven om jag döljer den härp, och. efier. ait ha andögtigt kysst -medaljen, fästade-han den åter på dess batid och Jade len på dess hviloplata,) oeh intet. öga ser len, så blir dess värde ännu större vid tensen derpå, att mitt land icke nedsatt de gamla och sanna äreprinciperna genom att betala soldaten, som satridt för Bin fosterjord,; med samma mynt hvarmed ni mr Jack betalar er skomakareräkning, Nej, nej, mina herrar. imedan mod var den första dygd som framsallades af äran — den första dygd från hvilsen all säkerhet och civilisation härflyter, så söra vi äfven rätt uti ait åtminstöne låta det örblifva en dygd gom är ren och obefläckad rån gnideriets, krämareandans och snikenheeni afskyvärdheter, hvilka äro lytena, icke lygderna hos den civilisation det frambragt.s Onkel Roland gjorde här punkt, och fyl