Aftonbladet – 30 juli 1853, sida 2

vänare till en handling som länder dem till stor heder och Jenny Lind till evig ära, de skola ursägta att vi påminna dem om nödvändigheten att undvika åtskilliga misstag som icke litet bidragit att minska nyttan och skada ryktet at ätskilliga äldre barmhertighetsinrättningar i, deras stad och snrorstädes. Om de önska att deras nya sjukhus skall blomstra och verkligen uppfylia de välvilliga förhoppningar som helsa dess uppkomst, så mäste de noga tillse att frihet och frikostighet göra sig gällande i dess styrelse, samt söka tilldraga det, ej bortstöta läkarekärens välönskningar och medverkan, ty blott ur denna kär kunna de hoppas att vinna den specialkunskap utan hvilken intet sjukhus kan verksamt handhafvas.p — Vi fortsätta efter Nerikes Allehanda redogörelsen för Landtbruksmötet vid Frösvidal d. 15 Juli. Fjerde frågan: Hvad erfarenhet är vunnen om bästa sättet. att vid odling af rofvor och andra rotfrukter ernå ett godt resultat, med minsta möjliga beroende af missgynnande omständigheter? . Öfverste, Anckarsvärd som vid mänga föregäsnde tillfällen haft anledning att yttra sig om rofodling, sade sig äfven nu vara beredvilllig att upprepa hvad han då sagt, säsom att jorden bör vara väl gödd och brukad m. m., men sväraste villkoret att få uppfylldt vore ändock alltid loppmaskens undvikande. I ärfhade den dock föga skadat rofvorna. — Brukspatron af Geijerstam anförde säsom ett medel mot loppmasken art blanda roffröet med fröet af vattenrofvor, emedan plantan af sådant frö är mera begärlig. för loppmasken och när blandingen säddes dubbelt sä tjockt som vanligt, så blifva ett tillräckligt antal rofplantor räddade. — Ordf. framställde den frägan, huruvida rofvor böra säs på drill eller på slät mark och radrensas utan att kupas, förordade sjelf den sednare metoden, emedan drillarne fortare uttorka. I England sär man i allmänhet rofvor på slät yta, men i Skottland på drill. Vid Riseberga säs nu på slät yta med samma radsäningsmachin som begagnas för säd, 4 rader i sender. Gödsel utbredes förut jemnt öfver hela fältet och nedplöjes, hvarigenom gödseln bättre och jemnare kommer det -efterföljande kornet till godo. Fröet sås tjockt, 4 per tunnl., för att lemna lopp: masken föda och ändock kunna påräkna lagom qvar, hvilket kan anses öfverensstämma med det af bruksp. Geijerstam uppgifas sättet att medelt frö af vattenrofvor bevara rofplantorna, ehuru sistnämnde sätt är bäde ändamälsenligare och till priset billigare. — Öfverste Anckarsvärd förordade, att så rofvor på drill, radrensa dem och äter kupa, emedan jorden bör mycket röras, trodde han ej stort utsäde vara nägot preservativ emot loppmasken, som sannolikt lika lätt förtär plantorna efter 4 som efter 2 I, ansäg 2 T per tunnl. fullt tillräckligt och som roffrö är Jyrt och säljbart, så vore skäl att spara på detsamma. — Bruksförv. Nyberg, som med framgäng odlat rofvor sedan är 1828, gaf drillkulturen företräde och hade funnit att ju torrare väderleken är, desto oftare bör jorden röras, om rofvan skall trifvas. Fröet blötes innan det säs och öfverströs med pulveriseradt svafvel. För öfrigt är bästa medlet mot loppmasken att sä i väl redd och gödd jord, med jiakttagande att gödseln ligger alldeles jemt, att jorden ligger jemnt öfver gödseln med ordentligt förda drillar så att alla fröen ligga djupt och lika långt ifrån gödseln, ty hufvudsaken är att plantorna komma jemnt upp och få frisk vext genast. Derföre är nyttigt att afpassa säddea sträxt före ett regn, men dä detta ej alltid kunnat ske, så hade talaren mnägon gäng vatinåt efter sädden och detta med fördel. — Ordf. omtalalade en machin, som vattnade på samma gäng som den. sädde roffrö. — Bruksp. af Geijerstam uppgaf att 30 å 40 t:r kalk per tunnl. på uppförd vall och derpå utsatt potatis hade lemnat mindre sjuk potatis, än på vanligt sätt behandlad jord och dertill nöjaktig skörd. — Öfverste A. omnämnde ett sätt att lägga potatis på slät mark i utmärkta rader på 6 qvarters afständ i båda rigtningar och: körd på två häll i kupor, som på en af haos egendomar sifvit god skörd och rekommenderade sättet såsom säru.1.s passande för mindre jordbrukare, som dä lätteligen kunna skatta stånden utan att förstöra dem. — Bruksförv. Nyberg hade försökt nämnde sätt ett par föregående är med den fram gäng, att innevarande är äro 360 t:or potatis på sädant sätt utsatta, Han begagnar markös längs efter och tvärs öfver äkern för att utrita rutor med 6 qvarters sida, derefter lägges potatis i liniernas afskärningar, jorden uppöses med spade på potatisen och? sedermera kupas och rensas på 2 häll, Nägra stånd hade förlidet är blifvit skattade temligen härdt och det oaktadt lemnat så stark skörd, som man utan skattning haft skäl att vänta, hvarföre talaren förmodade att den qvarvarande potatisen växte så mycket fortare, när nägra blifvit borttagna. — F. d. stadsrädet Wern anmärkte att i England har man börjat radskära bäde rofvor och potatis på 2 häll. Femte frågan: ,Hvilket sätt att tillvarataga och tillgodogöra den flytande ladugårdsspillningen bör i allmänhet tillerkännas företrädet? F. d. statsrådet Wzern yttrade att den flytande spillningen tillvaratages bäst genom att läta den uppsupas af jordblandningar, bvilka sedan med stor fördel kunna användas. — Bruksp. af Geijerstam tillkännagaf att en gödselvattenpump af jern fans uppsatt i gödselbrunnen vid Frösvidals ladugård, genom hvilken pump uppfordring af gödselvatten till jordblandnisgarne deromkring. ganska lätt ästadkommess. — Major von Schantz förordade äfven gödselvattnets användande tillsammans med jordblandningar eller tillsammans med den, öfriga gödseln, hvilket sednare han i flere år med fördel praktiserat. — Ordf. anmärkte att väl anlagda gödselställen är en hufvudsak för att kunna tillvarataga den väta spillningen, att gödseln bör betäckas med jord och så väl jord som gödsel öfvergjutas med gödselvatten. — Bruksförv. Nyberg, som icke nyttjar gödselstaekar utan istället har vagnar utanför ladugärdsdörrarne och genast utför gödseln i komposter, tillvaratager den våta spillning, som ej uppsupes af den i ladugärden, i stället för trägolf, inlagda sågspån, i dertill inrättade cisterner och utför den sedan på komposterne. — Bruksp. Dugge hade i många är användt ben i stor skala och blandar numera benen med hästgödsel, hvarigenom de blifva snart upplösta och lätt användbara tillsammans med jordblandningar. Sjette frågan: rHvilken foderordning bör auses fördelaktigast för mjölkkor, sä väl i afs-ende på tiderna för utfodringen, som för olika foderslags för. bällande till hvarandra och är det alltid fördelaktigt att gifva dem den starkaste utfodring de kunna förtära Pp Ordf. Fodringen bör icke ske för ofta, omkring 4 timmar erfordras för matsmältningen emellan hvarje fodring, deraf följer att fodring 3 gänger om dagen vore lagom. — Insp. Jochman anförde att vid Stjernholm i Södermanland i flere är med tördel fodrats, med iakttagande af 4 timmars mellantid och att samma utfodringstider numera iakttagas vid Ullavi egendom i Nerike. — Ordf. hade användt rofvor till utfodring för kor, men mjölken samt ännu mera gräddan och smöret hade deraf fått rofsmak, kälrötter Mr Squillss, svarade kaptenen, den ligger näst intill mitt hjerta så länge jag lefver. Den skall fölia mig i min likkista. och jag skall