Aftonbladet – 27 juli 1853, sida 2

under de gednare ären vunnit rörande bästa sättet för anläggning af täckdiken samt om det djup i förhållande till afständet, hvartill täckdiken böra under olika omständigbeter läggas ? besvarades af mötets oråförande hr Hedexrgren med ett sakrikt föredrag om täczd;kningeas nytta på nästan all slags äker, dess goda verkan i väta och nästan ägau mera i torra är, emedan den täckdikade jorden icke allenast befrias från öfverflödig väta, utan också längsammere uttorkar, att hans erfarenhet bestyrker dess användbarhet och nytta i värt klimat, Vid Riseberga pyitjas tegelrör, som tillverkas på stället till täckdikning och hafva de äldsta. dikena redan i flera är afledt vatten utan att ännu ett enda blifvit stoppadt, bvarföre också numera ofta brukas att leda flere täckta diken i ett större täckt, hvilket man ej vågade, innan erfarecheten visat deras uthållighet. Härigenom vinnes en ofant-: lig besparing såväl i anläggniogssom uvaderhäliskastnad vid täckdikning i större skalas, emedan de djupa öppna afloppsgrafrarna och de mänga ögonen förminskas till 1läagd och autal. Afständet emellan de täckta dikena beror på alfrens beskaffechet. Det skulle synas som om den vattensjukaste jord behöfde det största antal diken, men ofta har en sädan jord en för vattev niera genomtränglig alf, hvarföre afståadet emelian dikena kan vara större, och man befarar sällan eller aldrig att vatteumassan blir för stor att afföras genom ett vanligt tegelrörsdike, som icke apptager flere andra. Afständet har cmvexlat frän 15 till 25 alnar, djopet frän 3 till. 4-fotoch har detta befunnits motsvara behofset. Att gräfva dem grundare än 3 tot vore oförsigtigt både derföre att kälen kan förstöra dem ceh emedan vattnets afledning dä lätteligen blir ofullständig. Brukspatroa G. v. Hofsten fästade uppmärksamheten på nödvändigbeten att de täckta dikeoaas utlopp i de öppna hölles fria för inverkan af frost och röta, och förordade att täckdikets öga bildades af kalkhöllar, som fortsatte nägra alnar inåt tills tegelröret vidtager. Tredje frågan: nHvilka förfaravden böra iakttagas vil igenlåggning af äker till vall och hvilka växter halva på olika jordmåner visat sig ega företräde för bildande af etteller fleräriga vallar ?, besvarades al brukspatron G. af Geijerstam, som beklagade att rödslöfvern visar sig mer och mer osäker på sädan jord som förut burit denna växt och att inga andra grägarter än timothej och alsikeklöfrer velat fortfarande iyckas der i provinsan. samt tro de att för närvarande 7ore frö af nyssnämnde 2:ne foderslag jemte nägot . tillskott af rödklöfverfrö det för denna ort ändamälsenli. gaste utsåde vid igenläggning af vallar. F. d. statsrådet Wera hada med framgångj odlat iuddtätel på sandjord eller lerblandad sand, ängskalle på lägländt lerjord, strandvingel, än.skafle och alsike på mossar, men hade radsått och radkört sina gräsfält, hvarigenom de fortfarande gifvit goda skördar i 5 å 6 är. Då radsäs gräsfrö i ren och brukad jord, utan föregående sädesgröda och radköres sedan med ett vanligt årder, men äfven på vanligt rätt igenlagd vsll kan bringas till större uthållighet genom radkörning. I allmänhet tillstyrktes radkörning af gräsvallar säsom en länge känd, men hos oss föga utöfvad metod. Till och med rödklöfver kan med tördel radföras. Å lsndtbruksakademiens experimentalfölt är metoden tillämpad sedan längre tid tillbaka. Angskafien ansögs af tul. passa väl för de. änger som odias i Nerike. Ordf. vitsordade att rödklöfrer, på vanligt sätt bebandlad, alltför ofta slår felt, hvarföre han endast bagagnar den i blandning med alike och tinoihej i denna proportion: 14 4 timothsj-, 8 I alsike-, 8 FE rödklölverfrö. : — Vi meddela ur Mariestads Weckoblad följande artikel, som vidrörer ett synnerligen under nuvarande omständigheter ganska vigtigt ämne : Om kreaturs export i år från Skaråborgs län. Då den ringa skörd, som ängar och klöfrervallar i är i allmänhet lemna, måste föranleda en ej obetydlig minskning uti ladugärdarae, samt säledes de fleste jordbrukare inom länet tvingas att afyttra kreatur, men få äro i tillfälle att köpa sädana, sä blifver d raf en oundviklig följd att kreaturspriserne komma att högst betydligt nedtryckas. Detta har ock rejan visat sig, och de bekymmer för landtmaonen, hvilka uppstä i följd at den klena spanmälsafkastoing, som i är är att förutse, blitza derigenom ännu mera ökade. I betraktande härutaf, och för att, om möjligt, afhbjelpa denna olägenhet, lärer hr stätsrädet och landshöfdingen redan i god tid varit betänkt på att söka bereda tillfåHe till export af boskap till England, samt, efter öfverläggniog med åtskillige possessionater i länet, vidtagit nödige ätgärder härför. De uppIlysningar, som redan erhällite, bafva, säsom vi hört, bekräftat, att afsättning af kreatur kan i Eogland vinnas till särdeles förmäaliga priser och ehuru det Itorde blifva svärt, att nu gerast kunana afsända sädan boskap, som egentligen erfordras för den engelska markpaden, synes dock anledning vara för: handen att äfven kreatur af den beskaffenhet, som: nu kan ästadkommas, böra kunna med stor fördel realiseras. Hr statsrädet och landshöfdingens omtanka i I detta afseende lärer hafva sträckt sig derhän, att försök hafva blifvit gjorda aft förmå engelska uppköpare att hitresa för att inom provinsen ver: ställa uppJbandliog, men om detta ej lyckas, är det ifräga stt Tsöka bilda ett bolag, som ombesörjer bäde uppköp och lafsändniog af boskap. På gjord förfrågan säges det svar hafva erhållits, att oxar kunna få afsändas med Idee engelska ängfartyg, som nu göra reguliera turer emellan Götheborg och Huli emot fragt af 1!, St. (cirka 27 rdr rgs) pr stycke, mea möjligt är att denza fragt blefve ej obetydligt nedsatt, derest större af sändningar? ifrågakomma: Om detta kan bringas till ständ vore detnaturligtvis en stor fördel icke allenast under de brydsamma förbällanden, som nu äro förhanden, utan ock för I framtiden. Den at ätskillige personer uppgjorda plan, latt i Sverige anskafta ängfartyg, för att från GötheIborg besörj. en regulier kommunikation med Engllaod för öfveriörande af boskap, skulle derigenom mycket widerlättas. Eno dylik kommunikation eger sedan eit par är tillbaka rum frän Jutland och DanI mark och man har deraf hemtat stor fördel. — Koleran i Helsingfors: Till: och med d. 19 Juli hade insjuknat tillsammans 244 personer, af hvilka 107 aflidit och 61 tillfrisknat; 176 qvarlågo sjuka. — Den 18 insjuknade högsta antalet, nemligen 42;. den 19 högsta antalet döde, neml!. 15. — Koleran i Petersburg. Morgonen den 29 Juni (11 Juli) lågo sjuke 580; s d. insjuknade 135, tilifrisknade 47, afledo 42, och dagen derpå insjuknade 109, tillfrisknade 71 och afledo 45; återstodo 619. Den 1 (13) Juli räknades 125 nya sjukdomsfall, 34 tillfr., 41 afl.; qvarlågo 669. Dagen derpäå insjuknade 106, tillfr. 50 och afledo 45; qvarlågo 680. Ryska ozarens manifest. ; ) Redaktionen har emottagit följande artikel I med anhållan om dess införande i bladet: TRE tisannare begrepp än hvar och en annan för Ihvilka de stillastående tingen icke äro något ;Janniat än färgsamlingar på en tafla. ; I I de förra bladen af den reseberättelse, hvars