Aftonbladet – 23 juli 1853, sida 3

Hannover den 11 Juli. Allt efter som protestantismen ser sig hotad genom den katolska och ultramontana prelaturen, sluter den sig med mera styrka omkring sin fana och söker med större energi befästa de principer, som utgöra dess lifselement. Man erinrar sig med hvilken enthusiagzm man den 12 Augusti 1852 firade årsdagen af fördraget i Passau 1552, som lemnade försäkran om fri religionsöfning för den evangeliska bekännelsen i Tyskland och som sedermera följdes af religionsfreden i Augsburg 1555. Man lemnar nu icke ur sigte något tillfälle som egnar sig att återkalla i minnet stora fakta ur protestantismens historia eller erinra om berömda män, som helgat sitt lif åt kampen för den fria forskningens rätt och samvetsfriheten. Den 9 Juli, den dag då för tre hundrade år sedan kurfursten Moritz af Sachsen sårades dödligt i bataljen vid Sievershausen, invigdes högtidligen på bataljfältet en minnesvård öfver denne protestantiske hjelte. Sievershausen är en ort i den hannoverska provinsen Lineburg. Här mätte Moritz af Sachsen den 9 Juli 1552 sin styrka med markgrefven Albrecht af Brandenburg-Culmbach, till hälften en röfyvarefurste, som efter freder i Passau någon tid fortsatte ett rofoch ödeläggelsekrig för egen räkning. Markgrefvern blef fullkomligt slagen, men segern var mycket dyrköpt, den kostade kurfursten Moritz lif. Moritz erhöll genom vårdslöshet hos nå: gon af hans eget folk, så vida det ej skedde genom förräderi, en kula bakifrån, gom gick igenom hans harnesk. Man lade honom un: der ett pilträd, hvarifrån han kunde se sine