Aftonbladet – 20 juli 1853, sida 3

som på een tidh är skieddh lärer lända allenast till Sweriges så mycket störro förkäfwringh och ära jagh beder min hiärtans syster wille altidh wara wedh godt modh ty alt lärer gå wäl och ju swärare det synes iblandh ju bättro plägar utgången wara.s Från denna tid återkommer den dystra tonarten allt oftare, och ban söker intala andra ett-mod, som han sjelf måhända ej hade i alltför stort mått. Jagh tacker mon cour underdånigast, skrifver han några veckor sednare; somaltijdh hungnar -migh -medh sina nådiga skrifwelger och serdeles tröstar migh det mon cour utlåfwar i sin skrifvelse at altidh willia wara wed godt modh ty intet kan ängsla migh mera än när jagh wet min kiära syster bekymrad jagh tackar också at min kiära syster sökt sättia modh i andra mon cÄur beder jagh ännu altidh at wara wed godt modh ehwad som påkommer så lärer ändå alt innan slutet gå wäl och effter önskan jagh beder och mon cceur sökia altidh hålla drätningen uti godt modh så at hon intet må wara bekymrat, jagh håppas at dhe som äro i rådet lärer nu intet längre förblifwa så mycket modhfälte och rådlöse som dhe härtils låtit förspörja sigh wara utan medh större ifwer gripa an sakerna som jagh och dhem förmanat dhet behöfwes mycket wäl at dhe wisa sigh manligare än dbe i många saker härtils gjort,. Icke utan ett vemodigt deltagande finner man: honom i samma brefs postscriptum beklaga sig öfwer mon ccur, som intet kallar migh bror uthan altijd gjör andra komplimenter,. Men starkare än någonstädes framlyser hopplösheten i följande rader, hvilka sluta ett bref från Bender af den 12 Maj 1711. De kursiva raderna äro af koaungen sjelf understrukna: Jagh beer min hiärtans syster ännu underdänigst altidh willia wara wed ett godt modh eburu dhet kan understundom synas litet swärt, så lärer ändä alt gå effter önskan, jagh är försäkrat at alla saker snart lärer komma i fulkommeligit gätt ståndh, min högsta långtan är at snart blifwa förwissad om mon coeurs wällständb. Här har nu på een långh tidh inga tidaingar warrit, jagh häppas wär herre altidh lärer wedh makt hälla min hiärtans syster och jagh beder non cour altidh sielfwe sökia conserwera sin hälsa som är högst angelägit, och wedh hwadh som helst kunde päkomma altidh blifwa wedh lika modh ty wår herre lärer alting wända till dhbet bästa allenast at nan blifwer altstadigt wedh lika fritt modh om någon olycka påkommer så kan sådant ändå snart blifwa botat och om så skiedde at oförmodligh migh något påkomme så beder jagh min hiärtans syster underdånigst alltid blifwa ståndaktig och wisa sig alltjämnt frimodigh sä lärer alla saker likafullt bekomma fullkomiigh framgångh, alenast at alt angripes dristigt och med fult eftertryck utan at gifwa effter i nägontingh, ty då är dhet högst nödigt at Svärigies fiender gieuast mätte befinna wedh sädan händelse at de eij dhet ringesta framstegh dherigenom hafwa at förwänta, utan at Swärigies wäsende blitwer i lika gångh och låter sigh eij rubbas af hvadh tilfällen som och kommer, jag beder min hiärtans syster ödmjukligast wille intet illa uptaga atjaghi förtroende skrifwer så som migh i sinnet faller och jagh tänker kunna wara nyttigt at gifwa widh handen jagh beer ännu om ursäkt at jag så länge uppehäller mon coeur medh mit skrifwander. Den skörd historieforskaren kan hemta ur dessa bref är icke stor. Underrättelserna från krigsteatern äro ganska magra och klädas i uttryck, som visa att Carl ansåg sin syster alitjemnt såsom ett barn. Om svenska och danska flottorna heter det i Juli 1700, att som dagen pletta dhe och ibland något på hvar ann, samt från Goldingen 1702 berättas, att på dhenna årstijden passerar intet stort, uthan wåra partier ibland de klappa op då och då, alt widh lägenheet, någhra dhe kringströfwende pållackerne,. Om slaget vid Holofzin heter det, att det svenska kavalleriets squadroner (sedan de vadat öfver Beresina) och fiendernas rakade lustigt ihop med hvarandra , hvaremot det på andra ställen klagas öfver latmansdagar och brist på tijdsfördrifw). d I rikt mått lemna oss deremot dessa bref bevis på Ulrica Eleonoras ifver att utverka befordringar och ynnestbetygelser för gynnade personer. Min hjertans systers brefw angående Professor Radson hatwer intet kunnat efterkommas, efter dhet sökta redhan war därtta innan min aldrakiärasta systers brefw kom. Mon ceurs nädigha befallning angåenda Carl Horn, som waärit merschalk, skal jagh glärna effterkåmma och söka uthwögh för hbocom at han må kunna blifwa hulpen: — Min kiära sösters befalning angående cammarherrarneg Baners och Bondes avåncemant har jagh bekåmmit sedhan dhe senaste avancementer woro skiedda och jagh har i mitt förra brefw berättat at Båneren blifwit landshöfding til: föllie af mon coeurs befalningh, som jagh tilförene bekåmmit, i dhet andra lärer och sökia eftterkåmma med lagenhet,. Både enkedrottningen ock Ulrica Eleonora ville skaffa Bonde en ministerplats, hvilket Carl dock :härdigt motsatte sig. Likaså hade den sednare fåfängt intresserat sig för prinsens at Molitor utvexling och för Patkulls benådande. I afseende på den sednare skrifver han från Altranstadt: Jagh önskar jagh kunde effterkåmma mon ceurs befalning häruthi, men som saken är af sådhan swår beskaffenhet at hon intet wäl kan efftergifwas som ock för exempels skull hon intet får efftergifwas, så bedher jagh mon ceur intet tagha onädigt äpp at han intet lärer kunna blifwa förskontp, 0. 8. V:s Nästan allt som Carl i dessa bref yttrar sig om ställningen inom landet sammanfattas i följande tirad, utgörande slutet af ett bref, dateradt Stralsund den 2 Maj (nyast.) 1715: — — — mid aldrakiäraste syster Kar skrifwit mig angående underskriftes utaf brefwen sä önskade jagb giärna om min biärtans syster täcktes dhermed än fortfara dock så wida nät dhet kan skie utan mon cosurs alttörmyckna beswär som och at min kiära syster fäcktes bevista rädslagen sä äffta dhet kan wara min hiärtans syster lägligt öch mön-ceeur dhet sielfw!