Aftonbladet – 16 juli 1853, sida 2

sundhet. Den stär följaktligen, oaktadt ett af naturen gynnadt läge och en ovanligt gles bebyggnad, i dessa hänseenden vida efter alla andra af Europas säväl hufvudstäder som fleste smästäder. De första vilkoren för en stads snygghet och sundhet, vattenledningar och kloaker, saknas; ventileriog inomhus äro knappast kände till namnet. Att börja med dessa stora bristers afbjelpande, torde derföre vara hög tid, så vida man ej vill göra vär hufvudstad till ett qvarstående minne af förra tiders brist på insigter i hvad till en stads behöriga ordnande erfordras. Stockholms läge, omgifvet af vatten på alla sidor, framkallar hos mängen tron på vattenledningars onödighet härstädes. Denna tro hvilar på en fullkomli okunnighet om en vattenlednings verkningar. Ej nog att vatten finnes i de sjöar och strömmar, hvarvid en stad är belägen; det måste också transporteras till boningarne och alla andra ställen, der det skall användas. Blifva dessa transporter dyra, så följer deraf oundvikligen, att vatten sparsamt förbrukas, till stor olägenhet för snygghet och beqvämlighet. Detta är det allmänna fallet i Stockholm,der vatten betalas ganska dyrt för alla, som ej ega brunnar i gärdarde eller bo vid sjöstränderna, — således för största delen af Stockholms invänare. Äfven de förstnämnde få oftast betala för vattnets uppbärande, ej sällan med 2 sk. bko ämbaret. Vanliga priset är 12 sk. bke för en tunna vatten eller cirka 60 kannor. Detta pris är 9 gånger högre än hvad vatten kan lemnas för i London, och mer än 30 gänger dyrare, än hvad vatten kan säljas med vinst af de nyare vattenledningarne i England. Jag har från flera häll skaftat mig uppgifter på utgifterna för vatten inom familjer i Stockholm. De variera mellan 13 och 30 rdr bko och derutöfver, och kwana kanske i medeltal antagas till minst 16 rdr 32 sk. bko; alltså större än i London, oaktadt vattnets högst sparsammare begagnande härstädes. Dä vatten skall transporteras med hästeller menniskokraft, blir dess användande fullkomligt omöjligt till en stor mängd snygghetsåtgärder i en stad; och tillståndet af Stockholms gator och gårdar är härpå ett otvetydigt bevis. Ehuru goda stadeus eldsläckningsanstalter än äro, kunna de, utan vattenledning, likväl aldrig försäkra mot möjligheten af en sådan brand, som Hamburgs är 1842. Stockholms belägenhet erbjuder, om ocksä ej ovanlig lätthet, dock inga särdeles betydliga svårigheter för en vattenlednings anläggande. Den emellan dess särskilda delar, äfven ofta då de ligga nära hvarandra, befintliga stora skillnad i niveau, är mähända den största olägenheten. En annan är stadens glesa bebyggnad, hvarigenom rörledningarne blifva vidsträcktare och följaktligen i proportion mot folkmängden dyrare än på flere andra ställen. Första frägan är, hvar vattnet bör tagas, och om man bör taga det på ett eller flera ställen, och i sednarn fallet anlägga flere smärre ledningar, hvartill Stockholms trenne serskilda delar, Södermalm, Staden och Norrmalm, tyckes inbjuda. Mig veterligt har ej någon annan vattenkälla för anläggningen kommit i fråga, än Mälaren; och jag tror ej heller att det kan blifva fräga om någon annan. De kring Stockholm befintlige vattendrag och sjöar äro dels otillräcklige, dels ega de ett olämpligt läge; och de äro dessutom alla mera aflägsne frän Stockholm, hvilket sednare visserligen ej vore giltigt skäl till att underlåta deras begagnande, om de innehöllo bättre vatten. Mer än supponabelt är dock, att de alla hafva;i det aldra närmaste, samma primitiva beskaffenhet, såsom alla samlade på samma slags jordformationer, och att enda skillnaden är en följd at de förändringar de kunnat undergå genom de större eller mindre tillfällen till förskämning, som de varit underkastade. : Att dela anläggniogen i flere smärre, torde väl svårligen någonsin kunna på allvar ifrägasättas. De tekniska olägenheterna härvid äro ensamme tillräcklige för frågans afgörande. Södermalm ensarat har lokaler nog höga för reservoiranläggningar; de öfriga delarne af staden sakna dem och skulle säledes förses med de dyra och otilltförlitliga stöändrören, dem man, hvar möjligt är, undviker. Egentliga staden bar ingen plats för filtrering af vattnet, hvilken vore absolut nödvändig, om vatten skulle tagas vid dess stränder. Då nu härtill kommer en betydligt förökad anläggningskostnad, emedan flere smä anläggningar alltid kosta mera än en enda, mot dem alla svarande stor, och en mycket större ärlig kostnad för tillsyn och skötsel, bar jag trott skälen vara så vigtiga emot en på detta sätt gjord anläggning, att jag ej satt i fråga att ens alternativt föreslå densamma. De mänga städer i England, som bafva sina ledningar splittrade på flere häll, nödgas med stora penningeutgifter koncentrera dem; dock med den ganska säkra utsigten att få de härför gjorda kostnader fullt ersatte genom förminskade årliga utgifter och framför allt genom bättre ledningar. Redan förlidet år börjades kemiska analyser på vattnen från de ställen af Stockholms stränder, der det möjligen kunde ifrågakomma att för vattenled. ningen begagnas. Som dock angeläget är, att undersökningarne göras under alla ärstider, hafva de ej Jännu kunnat afslutas. De redan erhållna resultaterna tyckas likväl med säkerhet afgöra frågan. Undersökning har skett af vatten taget från inre ändan af Ärstaviken vid Skanstull, från midten af denna vik mellan Skanstull och Liljeholmsbron, samt frän RidIdarholmsfjärden midt framtör Ragvaldsbacke, utanför I Tegelbacken och utanför Eldqvarnen. Alla dessa vatten hafva en ganska ringa qvantitet oorganiska ämnen, och kusna i detta hänseende alla vara användbara. En stor skilnad äger deremot rum i den qvantitet organiska ämnen de innehälla, och denna .(äfvensom qvantiteten uppslammade ämnen) ökar sig ju närmare man kommer de mera bebyggda stränderna. Den är minst i Årstaviken vid Skanstull, redan större srmare mot. Hornstull, och betydligt större på de sökta ställena af Riddarholmsfjärden. Hammarsten har ungefär lika mycket oorganiska -om Årstavikens, men redan denna ärs(och säkerligen under sednare deler innu mera) organiska. ) Då: :ska beständsdelarne äro utan sil fräga de s. och ej kunna, genom i stort I verkstälibar bortskaffas, anser jag, att inra delen af Årst Skanstull bör bestämmas till plats för vattne de. Äfven om ej flere tekniska fördelar, I n anförde, talade för denna , plats, tror jag rik 3 att söka få det möjligast bästa vatten, med penningeuppoffring, Vattnet på detta sta något härdare än längre Jut mot Mälaren, bhvi sdligen hörflyter från ) mänga starka källädro: ksä friskare och mera välsmakande, så att de: itt förmenande blir ett godt dricksvatten, då en alltid blir hället Ivid låg temperatur. Hår ej mer än ungefär 6 grader, och sålunda med vattnet i de t) bästa engelska ledningarne, om, för att vattil net ej må taga skada af bly ,) Denna lokal torde derföre , nseenden vara x dea fördelaktigaste för vattenl anläggande, 2 s hvartill. densamma följaktligen . EP REAR RAA ri glöm för all del icke att sjeli a hans -nattmössa.n E SÅelk hära Smeinta de avinnar rn