Aftonbladet – 13 juli 1853, sida 2

tränga in i nunneklostren för att lösa från klosterlöftet några damer som sjelfva önska dervid förblifva; men om man dervid finner en klass, som är föremål för ständiga förmaningar, varningar och dylik andelig tortur, så ville han att man skulle kunna gifva verkställighet åt Englands författning, som säger: J ären fria! Man ville måhända invända, att alla dessa bestraffningar och förbannelser, på hvilka han nyss bäntydt, äro skrifna för lång tid sedan, eftersom man ej kan neka, att de finnas till; men härpå svarade han, atttid och ort äro af ringa betydelse, så länge den romerskt katolska religionen är densamma och alltid har -samvetstvånget, ofördragsamheten och förföljelsen i bakhåll. Af dessa skäl har man ock i de flesta andra länder funnit sig föranlåten att stifta serskilda lagar till skydd emotdetta -romersktkatolska tyranni. I Preussen kan ingen novi: taga slöjan, innan hon först blifvit förhörd angående anledningen och motivet till ett sådant steg, hvilket förhör hålles inför de civils myndigheterna, icke inför kyrkan. I Ryssland får intet kloster mottaga en nunna utan att först göra ansökning derom hos synoden j Moskau, med en skrift från den inträdande. hvari hon förklarar, att detta steg tages med hennes egen fria vilja och samtycke. I Bayerp får löftet ej afläggas för mera än tre årisender, och dessutom sker hvarje tredje månad ett besök af de civila myndigheterna för att undersöka, icke blott nunneklostrens ekonomiske ställning, utan äfven huruvida det finnes någon nunna som önskar lemna klostret. I Österrike kunna nunnorna när som helst enskildt söks hos regeringen, att få lemna ett klösters I Frankrike, åtminstone i många kloster, ärt löftena temporära och de civila myndigheterne besöka dem när helst de anse sådant: behöfligt. En sådan kontroll eger deremot icke rum i England; voch då man betraktar omständigheterna: klostrens byggnadssätt, den